Helena Bergström har en gedigen skådespelarbakgrund. Som filmregissör debuterade hon 2007, med långfilmen Se upp för dårarna efter manus skrivet av hennes goda vän Denize Karabuda. Idén till filmen kom ur deras gemensamma önskan om fler och andra typer av kvinnoroller i svensk film. Men tanken på att regissera hade redan funnits länge hos Bergström som redan under tidigt 1980-tal prövat på att regissera tv-program. Trots att hon idag har fem långfilmer bakom sig som regissör, och dessutom skrivit manus till två av dem, tycks hon fortfarande definieras och kategoriseras som skådespelare. Men numera är hon först och främst regissör, identiteten som skådespelare finns förstås kvar, men kommer rent karriärmässigt i andra hand.
– Jag ser mig själv som en regissör som spelar ibland, inte tvärtom; inte en skådespelerska som regisserar ibland. Som skådespelare måste du vänta på att bli uppbjuden – att ingå i andra människors passion. Som regissör behöver du inte sätta stopp för din kreativitet utan kan hela tiden ha nästa projekt i huvudet.
2011 debuterade Bergström som teaterregissör, på Stadsteatern i Stockholm med Strindbergs “Fröken Julie”. Ett par år senare kom filmen Julie efter pjäsen, med regi och manusbearbetning av Bergström förstås, med förhoppningen om att med Strindberg tilltala en yngre målgrupp och ge unga utrymme att diskutera frågor kring psykisk ohälsa.
Med 2015 års En underbar jävla jul fortsatte Bergström att ta upp tabubelagda ämnen och svåra frågor, men denna gång i en komedi av dramakaraktär där nya familjekonstellationer är utgångspunkt. Filmen fick huvudsakligen ett positivt bemötande, den belönades med priset Årets film på QX-galan, och blev en av de mest sedda svenska filmerna på de svenska biograferna.
En underbar jävla jul har Bergström själv kallat för sin ”examensfilm”, det är med den som hon till slut kände sig trygg i rollen som regissör. Hon vill gärna gestalta både rörande och roande berättelser med gränsöverskridande begrepp, uppdelningen av film i genrer ser hon som begränsande.
2017 fick hennes femte film som regissör premiär, Vilken jävla cirkus, som i grund och botten handlar om sorgebearbetning – men också råkar utspela sig på en cirkus med alla omkringliggande narrativ det ger. Filmen ligger Bergström nära om hjärtat, idé och manus har hon arbetat på i fyra år. 2017 återvänder hon också till teatern för sitt andra uppdrag som teaterregissör.
Freya Kilander (2017)
Källor: SR.se, UT.se
—————————————
I samband med mentor- och ledarskapsprogrammet Moviement, som Filminstitutet initierade 2013, intervjuade Tove Torbiörnsson sju av de deltagande regissörerna.
Här pratar Helena Bergström, Susanna Edwards, Görel Crona, Lisa Ohlin, Anna Hylander, Karin Fahlén och Ella Lemhagen bland annat om att ta sin filmidé till färdig film, om att vara ”kvinnlig regissör”, om att få tillgång till de stora budgetarna, kvotering och om att se världen ur kvinnliga perspektiv.
Basic info
Main profession: Director
Born: 1964
Active: 1987-
Filmography
Regi:
Dancing Queens (2021)
Vilken jävla cirkus (2017)
En underbar jävla jul (2015)
Julie (2013)
Så olika (2009)
Se upp för dårarna (2007)
Manus:
Bröllop, begravning och dop – filmen (2021)
Dancing Queens (2021)
Bröllop, begravning & dop (2019)
Vilken jävla cirkus (2017)
En underbar jävla jul (2015)
Så olika (2009)
Idé:
Se upp för dårarna (2007)
Roll:
Tårtgeneralen (2018)
En underbar jävla jul(2015)
Den fjärde mannen (2014)
Medicinen (2014)
Någon annanstans i Sverige (2011)
Änglagård – tredje gången gillt (2010)
Angel (2008)
Ernst-Hugo (2008)
Selma (2008)
Heartbreak Hotel (2006)
The Queen of Sheba’s Pearls (2004)
Paradiset (2003)
Mrs Klein (2002)
Sprängaren (2001)
Gossip (2000)
Livet är en schlager (2000)
Still Crazy (1998)
Under solen (1998)
Jägarna (1996)
Sånt är livet (1996)
Änglagård andra sommaren (1994)
Pariserhjulet (1993)
Sista dansen (1993)
Änglagård (1992)
BlackJack (1990)
1939 (1989)
Ängel (1989)
Husbonden (1989)
Kvinnorna på taket (1989)
Friends (1988)
Råttornas vinter (1988)
VD (1988)
Uppvaknandet (1987)
Manusbearbetning:
Julie (2013)
Awards
1994: Guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll i Pariserhjulet (Clas Lindberg, 1993) och Sista dansen (Colin Nutley, 1993).
1992: Teaterförbundets Daniel Engdahl-stipendium.
1990: Svenska Filmakademins Kurt Linder-stipendium.