Ragnhild Prim var scripta och manusförfattare och anställd på SF under 1930-talet. Där bidrog hon till manuset av Ingrid Bergman-filmen En kvinnas ansikte (Gustaf Molander, 1938) som såldes till Hollywood och spelades in i en ny version med Joan Crawford i huvudrollen.
Mycket lite är känt om Ragnhild Prim som under ett tjugotal år arbetade som journalist, scripta, sekreterare och manusassistent, främst på Svensk Filmindustri. Efter att ha genomgått elementarskola, teknisk skola samt målarskola, företog Ragnhild Prim, enligt ett samtida referensverk, “studieresor till Danmark, Tyskland, Frankrike, Holland, Belgien, Nordafrika, Egypten, Grekland, Turkiet m. fl. länder.”
Hon dyker upp i svensk filmhistoria som “script girl” under början av 1930-talet. Hon var redan 40 år när hon debuterade som scripta. Tidigare hade hon arbetat som journalist och hade siktet inställt på att bli manusförfattare.
Mellan 1931 och 1934 arbetar hon som scripta på ett tjugotal filmer, däribland flera av SF:s främsta succéer signerade Gustaf Molander: Kära släkten, Vi som går köksvägen, En stilla flirt. Denna intensiva period går att betrakta som Ragnhild Prims läroår. Vid denna tid existerade ingen filmutbildning och det enda sättet att lära sig film var att jobba med film.
Men efter En stilla flirt (1934) verkar Ragnhild Prim ha slutat som scripta. Hon måste ha blivit befordrad till manusassistent – men i SF:s arkiv står hon omnämnd som omväxlande journalist och sekreterare. Det sannolika är att hon var anställd under hela 1930-talet som sekreterare, men fungerade även som manusassistent och manusförfattare.
Manusavdelningen låg vid denna tid ute i Filmstaden. Manuschef var Stina Bergman, som i sin tur stod under Karin Swanström, Filmstadens konstnärliga ledare. Denna starka kvinnodominans i Filmstaden under 1930-talet ledde dock inte till att särskilt många kvinnor fick visa framfötterna. Ragnhild Prim tycks vara en av de få kvinnor som avancerade från ”golvet”, jobben inom klippning, kostym eller som scripta och sekreterare där kvinnorna vanligtvis höll till, till de mer konstnärliga filmyrkena, dit jobbet som manusförfattare hörde.
I slutet av 1930-talet medverkar Ragnhild Prim på två av decenniets mest intressanta filmer: Per Lindbergs Gläd dig i din ungdom och Gustaf Molanders En kvinnas ansikte. Den förra är en manusbearbetning av en roman av Vilhelm Moberg. Författaren, och regissören, arbetar också på filmmanuset. En kvinnas ansikte är en av de två filmer som förde Ingrid Bergman till Hollywood. (Den andra är Intermezzo). Manuset till En kvinnas ansikte säljs till Hollywood och spelas där in i en ny version, med Joan Crawford i Ingrid Bergmans roll. Men i korrespondensen med Hollywood är det aldrig tal om Ragnhild Prims insats. Gösta Stevens, SF:s mest namnkunnige manusförfattare, krediteras för manuset, och han fortsatte som en av SF:s främste manusförfattare i 20 år till.
Kanske är det därför som Ragnhild Prim slutar på SF. I varje fall finns hennes namn inte med i samband med någon mer SF-film. Hon står för idén till Nils Poppe-filmen Det spökar – det spökar… som spelas in 1943 av Imago-film, i regi av Hugo Bolander. Några år senare står hon dock som ensam manusförfattare till Stig Järrels regidebut Onda ögon (1947), som produceras av det kortlivade filmbolaget AB Films.
Onda ögon är en kärlekshistoria i bygdemiljö med mycket uppskruvad dramatik: En man mördar sin fru för att gifta om sig med en ny; en explosion leder till att han blir blind; han får synen åter och vådaskjuter en rival under en älgjakt och blir till slut avslöjad under en dramatisk bilfärd.
Onda ögon får mycket dåliga recensioner. Ragnhild Prim återvänder till jobbet som scripta för en film: Loffe på luffen (1948). Därefter försvinner hon ur svensk film.
Mikaela Kindblom (2015)
Basic info
Main professions: Continuity/Script Supervisor, Screenwriter
Born: 1890
Died: 1975
Active: 1931-1948
Filmography
Manus:
En kvinnas ansikte (1938)
Gläd dig i din ungdom (1939)
Onda ögon (1947)
Manusbearbetning:
Simon i Backabo (1934)
Swedenhielms (1935)
Kungen kommer (1936)
Släkten är värst (1936)
Idé:
Det spökar – det spökar … (1943)
Scripta:
En natt (1931)
Falska miljonären (1931)
Skepp ohoj! (1931)
Trötte Teodor (1931)
Hans livs match (1932)
Kärlek och kassabrist (1932)
Lyckans gullgossar (1932)
Pojkarna på Storholmen (1932)
Sten Stensson Stéen från Eslöv på nya äventyr (1932)
Svärmor kommer (1932)
Vi som går köksvägen (1932)
Värmlänningarna (1932)
Augustas lilla felsteg (1933)
Bomans pojke (1933)
En melodi om våren (1933)
En stille flirt (1933)
Giftasvuxna döttrar (1933)
Kära släkten (1933)
Två man om en änka (1933)
Vad veta väl männen – (1933)
En stilla flirt (1934)
Loffe på luffen (1948)