Rojda Sekersöz långfilmsdebut Dröm vidare följer Mirja, som tar sina första steg ut i samhället efter ett fängelsestraff. Hon slits mellan ansvaret för sin bloggande lilla-syster och för sin sjuka arbetslösa mamma, och kraven från sina småkriminella kompisar. De drömmer om att resa iväg tillsammans, att lämna Stockholmsförorten. Men det kommer att bli svårt för Mirja.
Titeln är dubbeltydig. Den kan läsas ironiskt, som i ”det kan du ju drömma om…”.
– Jag har hört en massa berättelser, speciellt från folk i utsatta områden, om syokonsulenter och lärare som har begränsat deras drömmande. Vuxna som, när man har sagt till exempel att man vill bli dansare, svarat: ”Det kan du drömma om, men det är bättre att du tar samhällsinriktning, för då finns det mycket fler saker du kan välja efter gymnasiet”.
Men titeln är också en ärlig uppmaning att fortsätta drömma.
– Det är ju typ det enda som får människor att fortsätta leva.
För många är Sekersöz en okänd debutant, men hon började göra film redan som femtonåring, och hade innan dess sysslat med teater och skrivit en hel del. Idag varvar hon filmandet med spoken word, hon är en del i det politiska poesinätverket Revolution Poetry och säger att hon valde filmen av ganska oromantiska skäl, helt enkelt för att kunna nå en större publik. Men en fördel med spoken word är att hon når publiken direkt och får snabb feedback.
– Spoken word har nog varit min räddning när det varit så mycket väntan i långfilmsprocessen, att mina berättelser har kunnat ha kontakt med publiken under tiden.
Sekersöz menar att allt hon gör är politiskt. Vilka hon väljer att skildra, hur hon väljer att arbeta.
– Men jag är inte intresserad av att göra dåliga berättelser som är skitpolitiska. Och jag tänker att är en berättelse bra så är den bra.
Manuset till Dröm vidare är ett samarbete mellan Sekersöz och manusförfattaren Johanna Emanuelsson, och filmen är resultatet av fyra års arbete. Berättelsen har förändrats men de fyra tjejerna, Mirja och hennes tre vänner, har varit med från början. Huvudrollen spelas av Evin Ahmad, som Sekersöz arbetat med tidigare.
– Jag tycker att hon är en av Sveriges bästa skådespelare. Alltså jag tycker fan det, säger hon och ler.
Hon talar om Ahmads närvaro, och om hennes mod. Om förmågan att gå fullt ut, att inte hålla tillbaka, vilket skapar en dynamik som hon saknar i svensk film idag.
– Jag tycker att saker och ting har börjat hända nu på senare tid, och det är jättespännande hur svensk film utvecklas. Men det finns nån sorts kyla och nån sorts återhållsamhet som säkert kan vara spännande när det är en bra film, men nu vill jag se nåt mer. Nåt annat. Jag har inget intresse av att förändra filmskapandet i Sverige, men jag skulle vilja uppmuntra folk, även de som ger oss pengarna, att våga vara modiga, att ta fler risker, och att prova saker.
Tidigare publicerad i GIFF:s programhäfte 2017