Stina Gardell är en av Sveriges mest meriterade dokumentärfilmare med det egna stockholmsbaserade bolaget Mantaray Film som bas för en gedigen produktion av prisbelönade dokumentärfilmer. Sedan 2000 driver hon också Mobila dokumentärredaktionen, ett pågående projekt som vill öppna upp för nya röster inom dokumentären och ingjuta självförtroende i de som inte är så vana att skildra sig själva och sin verklighet.

Nyfikenheten på människor i olika miljöer har varit Gardells drivkraft hela livet. För att få höra hur snacket gick i byssan, gick hon till sjöss och skvallret i lunchrummet fiskade hon upp genom att arbeta på Systembolaget. Först när hon närmade sig trettio tänkte hon att hon kanske borde “bli något”. En katalog från Dramatiska Institutet där radioproducentutbildningen erbjöd chansen att göra nedslag i olika människors liv lockade direkt. Efter utbildningen på DI 1994 inledde hon sin radiodokumentärbana på Sveriges Radio. Parallellt med jobb som radioproducent för P1 gjorde hon elva radiodokumentärer, bland annat Resan till Kungen och Land i sikte. 1996 skrev hon manus och regisserade tillsammans med Tove Torbiörnsson För husfridens skull. Efter en vidareutbildning på DI i dokumentärfilm 2002-2003 regisserade hon Den perfekta araben 2004, om människans jakt på perfektion.

Samma år stod hon för manus, regi och produktion till Regnbågsungen, om snart nioåriga Cornelia som har dubbelt av allt. Två pappor som är ett par och två familjer med allt vad det innebär av trygghet, kärlek och vuxna som lyssnar. Familjekonstellationer är också temat i Som en enda stor… från samma år. Gardell var också med och samproducerade sin frus, Mette Aakerholm Gardells dokumentär Ingen man i sikte där frågan om att få barn utan en man utspelar sig på ett personligt plan.

När Gardell startade Mantaray Film 2005 lockade hon till sig många kvinnliga filmare. 2015 utsågs hon till “Årets Dorisgeni” av  organisationen Doris, som arbetar för jämställdhet inom film. Men förutom att stötta kvinnliga regissörer att förvalta sina egna visioner vill hon bidra till mer komplexa bilder av kvinnor och deras erfarenheter. Spelar du ikväll följde visserligen skådespelaren Erland Josepsson i en teaterhistorisk filosofisk vandring i Dramatens vindlingar, men kvinnoporträtten har dominerat i Gardells verksamhet och produktion.

Man vet aldrig vart en dokumentär för en, har Gardell sagt. I Alice och jag fann sig dokumentärfilmaren Rebecka Rasmusson lämnad av mannen hon trodde sig älska – och var då gravid. På TV får hon syn på premiärlejonet, tillika tandläkaren Alice Timander, som hon känner något slags samhörighet med, och tillsammans bygger de ett dubbelporträtt kring kärlek, svek, och om att vara mamma, dotter och som kvinna bära en dröm om att samtidigt göra karriär. Gardell producerade Alice och jag från 2006.

Ett diametralt motsatt kvinnoöde möter vi i Maud Nycanders guldbaggevinnare Nunnan som Gardell producerar 2007. Nittonåriga Marta gör ett radikalt livsval då hon lämnar sin familj och träder in i Karmelitorden, den strängaste av alla ordnar för att aldrig lämna klosterlivet. Nunnan belönades även med Prix Italia 2007 för bästa TV-dokumentär.

Fyra svenska sångerskor samlas i sin kärlek till ikonen Dolly Parton för en hyllningskonsert. Gardell producerade Jessica Nettelbladts porträtt av de fem kvinnorna i Jag är min egen Dolly Parton från 2011. “Varje god dokumentärfilmare ska våga lyssna, och vara en bra lyssnare. Ta in verkligheten snarare än att illustrera den. Vara modig nog att följa det verkliga förloppet, och inte bara följa sin egen idé”, säger Gardell i en intervju här på Nordic Women in Film.

I Åsa Ekmans långfilmsdebut Mammas comeback, ett uppslag av Gardell, får vi följa Sveriges första kvinnliga dragracingförare, Rose-Marie Millberg som efter trettio år bestämmer sig för att återvända till sporten och därmed också hitta tillbaka till sig själv. Dokumentären vann Svenska Kyrkans stora pris för Bästa svenska långfilm vid Göteborg Filmfestival.

I Maria Kuhlbergs Han tror han är bäst undersöker regissören det sociala arvet utifrån en livslång konflikt mellan hennes två morbröder.  Gardells nyfikenhet har fört henne till olika delar av världen. Som Lina Thorgrens personliga Blood Calls You. Om en kärleksrelation som transformeras när de flyttar från Havanna till Stockholm. Filmen tilldelades juryns hedersomnämnande vid Tempo dokumentärfilmfestival 2010. I Drömmen om Maremma hamnar den danske regissören Jannik Splidsboel i en slags monumental grannfejd om land, gårdar och multinationella solpanelsbolag, i det som bara skulle bli en pittoresk dröm i utkanten av Toscana.

Gardell som började med radio har sagt att bilder i sig komplicerar uppdraget. Och att man måste vara listigare som filmare. Därför lockas hon av krockarna som får det att “skava” en aning. Transphobia av den kurdiskfödde Nur Tutal ställer sin egen situation som flykting mot Rashans, en transperson som lever kvar i Kurdistan och varje dag tvingas slåss för sin existens som minoritet inom en hotad minoritet. Den nominerades både till Tempo Documentary Award och Best New Nordic Voice Award, Nordisk Panorama 2015.

Redan 2009 samarbetade Gardell med filmaren Stig Björkman i två kortfilmer gjorda på uppdrag av Stiftelsen Ingmar Bergman. Bilder från lekstugan, med unikt material bakom kulisserna av Bergmans egen hand, och …men filmen är min älskarinna, med mer kulissmaterial där även några av världens stora filmpersonligheter bygger ett porträtt av Bergman.

Kring en annan Bergman återförenades Gardell och Björkman. “Shall we make a film about mama?“, frågade Isabella Rossellini Björkman vid filmfestivalen i Berlin. Resultatet blev dokumentären Jag är Ingrid som Gardell producerade. Den premiärvisades i Cannes 2015, där den fick ett hedersomnämnande och ger en ny bild av skådespelerskan som följde sin magkänsla i karriär likväl som i kärlek. Materialet består av brev och dagböcker och till stor del hennes egna privata smalfilmer. Gardell/Björkman fick följa med filmen på festivaler världen över. Som Shanghai International Filmfestival, Jerusalem Film Festival och New York Film Festival för att nämna några. I samma veva hann Gardell producera Drottninglandet, en bild av ett nytt Sverige, eller Västerbotten där några personer från Thailand sätter prägel på orten på rätt otippade sätt.

2018 hamnade Gardell i den angenäma situationen att två av hennes produktioner konkurrerade om Guldbaggen för bästa dokumentär. Dels Manal Masris personliga Brev till en seriemördare – om Manal som skriver brev till Peter Mangs som nästan dödade hennes lillebror och stod bakom en serie mord med rasistiska motiv i Malmö. Och det musikaliska kalejdoskopiska porträttet av artisten Silvana Imam, Silvana – väck mig när ni vaknat. Den sistnämnda knep baggen.

Vid 2018 års filmfestival i Göteborg premiärvisades Leva. Älska som regisserats av Mette Aakerholm Gardell och producerats av Stina Gardell. Här skildras hur boende på Regnbågen, det första seniorboendet för hbtq-personer, ger människor som alltid behövt gömma en del av sig själva friheten att leva som just sig själva.

Sedan 2016 har parhästarna Gardell-Björkman arbetat med en dokumentär om det litterära högviltet Joyce Carol Oates. Biopremiär är satt till hösten 2022.

Louise Lagerström (2018, senast uppdaterad av red. 2022)

Källor: Sommarporträtt SVD, Mantaray Film

Basic info

Main profession: Producer
Born: 1965
Active: 1996-

Links

Mantaray Film

Filmography

Producent:
Kungen (2023)
Joyce Carol Oates: A Body in the Service of Mind (2022)
Passion (2022)
Kören (2021)
Världens vackraste pojke (2021)
Corona Film Club (2021)
Ninosca – The Woman and the Emigrant’s Song (2020)
Capturing the Divine – With Natacha Atlas (2020)
Sara – med allt sitt väsen (2019)
Leva. Älska (2018)
Silvana – väck mig när ni vaknat (2017)
Brev till en seriemördare (2017)
Capturing the Divine (2016)
Transfobia (2015)
Mina brev… (2016)
Drottninglandet (2015)
Jag är Ingrid (2015)
Jag ser dig (2014)
Drömmen om Maremma (2013)
5 Star Existence (2012)
Våga minnas (2012)
Jag är min egen Dolly Parton (2011)
Han tror han är bäst (2011)
Mammas comeback (2011)
Blood Calls You (2010)
… men filmen är min älskarinna (2010)
Fotografen från Riga (2009)
En film om när män badar (2009)
Bilder från lekstugan (2009)
Nunnan (2007)
Spelar du i kväll? (2006)
Alice och jag (2006)
Som en enda stor … (2004)
Regnbågsungen (2004)

Samproducent:
The Great Game (2017)
Misfits (2014)
Mother’s Wish (2014)
Optimisterna (2014)
Ingen man i sikte (2012)

Coproducent:
Troells trollspegel (2008)

Regi:
Corona Film Club (2021)
Regnbågsungen (2004)
Den perfekta araben (2004)
För husfridens skull (1996)

Manus:
Joyce Carol Oates: A Body in the Service of Mind (2022)
Corona Film Club (2021)
Jag är Ingrid (2015)
Mammas comeback (2011)
Regnbågsungen (2004)
Den perfekta araben (2004)
För husfridens skull (1996)

Roll:
Ingen man i sikte (2012)

Övrig medarbetare:
Jag är Ingrid (2015)

Awards