Marika Stiernstedt kom från en bördsaristokratisk miljö – hennes föräldrar var friherren och generalen Wilhelm Stiernstedt och den polska grevinnan Marie Pauline Victoria Ciechanowiecka – men hon vände sig mot uppväxtmiljöns kvinnoideal. Hon hyllade i stället medelklassens kvinnor, som kunde få en ordentlig utbildning och uträtta något. Sin uppväxt till trots var Stiernstedt socialdemokrat och blev under andra världskriget övetygad antifascist och kommunist, något som kom att prägla hennes författarskap. Stiernstedt var en politisk författare som tillsammans med Hjalmar Branting var bland de första som i Europa uppmärksammade det armeniska folkmordet i det Osmanska riket. I boken Armeniernas fruktansvärda läge (1917) skriver hon om folkmordet.
År 1900 gifte hon sig med flygbaronen Carl Cederström, och fick med honom dottern Lena Cederström, som blev en talangfull Dramaten-skådespelerska. Äktenskapet blev dock kortvarigt, och 1909 gifte hon om sig med författaren Ludvig “Lubbe” Nordström. Även det äktenskapet slutade med skilsmässa men finns bland annat skildrat i boken Kring ett äktenskap (1953).
Marika Stiernstedt skrev närmare tjugo romaner och var en välkänd författarinna och en tid också Svenska Författarföreningens ordförande. Hon debuterade 1894 men fick sitt genombrott först med Ullabella (1922), ett banbrytande porträtt av en ung, moderlös flicka. Stiernstedt behandlar förhållandet mellan könen och den nya kvinnan, komplikationerna kring den erotiska emancipationen samt borgerskapets dubbelmoraliska hållning i sitt författarskap, skickligt illustrerat i till exempel Fröken Liwin (1925), om kvinnosakskvinnan vars liv kantrar sedan hon lämnat bort sitt barn.
Hon fick 1917 “Samfundet De Nios” stora pris, med den dåtida prissumman 2000 kr, och invaldes påföljande år som ledamot i samfundet. Stiernstedt var ordförande i Sveriges författarförbund 1931-1936 och 1940-1943.
För film, skrev Stiernstedt manus till Landshövdingens döttrar (regi: Victor Sjöström, 1915), vilket var en fri bearbetning av hennes romaner Landshövdingens dotter (1911) och Daniela Herz (1912). Det kan vara värt att notera att manuskriptet, betitlat Tvillingsystrarna är upptaget som nr 1 i den förteckning över “Inköpta manuskript” som fördes på Svenska Bio från 1913 till april 1918 då Selma Lagerlöfs Ingmarssönerna är upptaget som nr 218. Stiernstedt fick 300 kr för detta manus och var därigenom en av de första svenska författarinnorna att få ett filmmanuskript antaget. Den första var Elin Wägner, redan 1911.
KN (2016, redigerad 2022)
Basic info
Main professions: Author, Screenwriter
Born: 1875
Died: 1954
Active: 1912-1947
Filmography
Manus:
Landshövdingens döttrar (1915)
Dialog:
Man glömmer ingenting (1942)
Litterär förlaga till film:
Landshövdingens dotter (1911) och Daniela Herz (1912) filmatiserades som Landshövdingens döttrar (regi: Victor Sjöström, 1915)
Attentat i Paris (1942) filmatiserades som Den osynliga muren (regi: Gustaf Molander, 1944)
Banketten (1947) filmatiserades som Banketten (regi: Hasse Ekman, 1948)
Published works
Elise (novell, 1897)
Guldnålen (skiss, 1897)
Det första hjärtat (1909)
Lilas äktenskap (1910)
Landshövdingens dotter (1911. Filmatiserades 1915 som Landshövdingens döttrar)
Daniela Herz (1912. Filmatiserades 1915 som Landshövdingens döttrar)
Alma Wittfogels rykte (1913)
Janinas hjärta (1913)
Frankrikes själ (1916)
Armeniernas fruktansvärda läge (1917)
En officershistoria och några andra berättelser (1917)
Världen och stjärnorna (1920)
Ullabella (1922)
Von Sneckenströms (1924)
Fröken Liwin (1925)
Resning i målet (1927)
Mitt och de mina (1928)
Hos hög och låg i Marocko (1929)
Daniel Herz (1930)
Adjö min gröna ungdom (1930)
De fyra marskalkstavarna (1933)
Ryskt (1935)
Spegling i en skärva (1936)
Allvar i Frankrike (1939)
Man glömmer ingenting (1940)
Attentat i Paris (1942. Filmatiserades 1944 som Den osynliga muren)
Indiansommar 39 (1944)
Polsk Revolution (1946)
Banketten (1947. Filmatiserades 1948 som Banketten)
Mest sanning (1948)
Kring ett äktenskap (1953)
Bland människor (1954)