Malin Korkeasalo växte upp i Halmstad och är sedan 2004 stockholmsbaserad. Inom ramen för utbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola samarbetade hon med Andja Arnebäck i den dokumentära kortfilmen Mitt liv nu!, om en mamma och hennes dotter, deras olika drömmar, och olika förutsättningar att ta sig bort från förorten. Hon stod även för fotot till två korta dokumentärer av Åse Fougner: Hela mitt hjärta, om kärlek och steget ut i vuxenvärlden, samt kortdokumentären Anders, om fyrtioårige nyförälskade Anders som sjunger i Stockholms Gaykör. Båda filmerna fick premiär 2004.
I Jerzy Sladkowskis Utsikt från Värtan (2005) sammanstrålar med viss regelbundenhet en SAS-direktör, en polis, en rallare, en bedragare och en periodare på en trist krog i Hjorthagen. Korkeasalo stod för fotot. När dokumentärfilmaren Mia Engberg skildrade stockholmsförorten Hässelby i 165 Hässelby är Korkeasalo en av fyra fotografer som följer fyra ungdomar i det socialt nedrustade Hässelbygårds 50-talshöghus. Deras verklighet lyfts fram tillsammans med tankar om ett mindre segregerat samhälle.
Korkeasalo skriver tillsammans med DI-kursaren Arnebäck manus, producerar, och fotar givetvis även den korta spelfilmen Hämnaren (2005), en liten skräckis om tioåriga Sara som är ensam hemma när det bankar på dörren – men hennes rädsla övergår i handlingskraft. Filmen blev uttagen till tävlan på Zlin International filmfestival for children and youth, Tjeckien, Cinema Jove i Valencia och Filmfest München.
Suzanne Osten ställer sig oftast bakom kameran. Men i Ia Genbergs och Ann Ebersteins humoristiska dokumentär Alla kan…inte ta körkort (2005) är hon en av dem som generöst delar med sig av misslyckade körlektioner och trafikpanik. Korkeasalo var både medpassagerare och fotograf på den åkturen.
Arnebäck och Korkeasalo fortsätter samarbeta i den för Arnebäck starkt personliga dokumentären Walborgs ungar från 2008. I samband med sin egen graviditet började Arnebäck undersöka händelserna kring hennes mormors två bröder som på grund av familjens fattigstatus var intagna på institution och utsatta för tvångssteriliseringar i 30-talets Göteborg. Inte bara en familjetragedi utan även ett mörkt kapitel i det svenska socialpedagogiska samhällsbygget. Filmen visades på SVT och uttogs i tävlan vid Tempo Dokumentärfilmfestival 2009.
Livet på institution är även temat i spelfilmen Min bästa vän (2009) som Arnebäck och Korkeasalo (foto) samarbetar på. En kortfilm om flickor på ett SiS-hem. Filmen visades på Göteborgs Film Festivals novellfilmsmaraton.
Att få vara som man är manifesteras även i kortdokumentären Förvandlingen av Dana Barsk. Här delar Korkeasalo fotografrollen med Arnebäck i berättelsen om en ung man som vill bejaka den kvinnliga sidan av sig själv och drömmer om att våga vara den han är i det offentliga rummet.
Sin första längre dokumentär, där hon även står för manus och regi, gör hon tillsammans med vännen och kollegan Maria Ramström. Maria var vän med Carolyn Cassady, en mindre uppmärksammad författare ur beatnikrörelsen. Hon var gift med Jack Kerouacs vän Neal Cassady men också Kerouacs älskarinna och återkommande karaktär i dennes verk. Filmarna intervjuade henne, om än lite motvilligt, i hennes hem i London innan hon gick bort 2013. Med dokumentären Love Always, Carolyn (2011) ville de lyfta fram henne ur skuggorna som förbisedd musa och författare, och ge hennes version av de omtalade männen och hennes liv bortom media och myter. Filmen visades samma år på HotDocs Tempo Dokumentärfilmfestival, Tribeca Film Festival och Chicago International Film Festival. Filmen har visats i SVT.
Team Korkeasalo/Ramström gör även den lätt hisnande dokumentären Maneuvers in the Dark (2012), som följde tre unga svenska entreprenörer som bakvägen lyckats ta sig in i Nordkorea för att tillverka jeans, och mardrömmen som följde när de försökte göra affärer med världens mest hårdföra slutna diktatur.
En dokumentärfilmsfotograf kastar sig ofta mellan ytterligheter. Korkeasalo fotar så vitt skilda världar som det intrikata bakomkulissernadokumentet som följde i efterspelet av Fredrik Gerttens Bananas!* om ett multinationellt företags stämningskrav, skrämseltaktik och mediamanipulation mot en ensam filmare som sökt avslöja missförhållanden i Big Boys Gone Bananas!* för att sedan följa Rosie, en 70-talets dragracingdrottning som efter 34 år av hårt prövande familjeliv bestämmer sig för att återvända till en värld som var hennes. Åsa Ekman Mammas comeback premiärvisades på Göteborgs Film Festival och vann Svenska Kyrkans filmpris 2011.
Korkeasalo har återkommande samarbeten med flera filmare. Hon fotar Åsa Fougners kortdokumentär Ryssviken (2008), om en gammal hamn, enligt vissa en båtkyrkogård, där folk kan leva på sina pråmar och vara lite som de är. De jobbar också ihop i doku-kortisen Aldrig för sent – gympagrupp 90+ (2012), som följer en exklusiv gympagrupp som fortfarande är sugna på att hålla sina årsrika kroppar i trim.
Korkeasalo samarbetar även som fotograf på flera filmer med kvinnliga förtecken av Leyla Assaf-Tengroth, bland annat Kvinnornas ö, om tradition och förändringar i ett matriarkat i Västafrika, och Rim och hennes systrar (2015) som följer syrianska Rim och hennes familj som hamnat i Libanon som flyktingar.
En annan syrisk familj i Libanon som Assaf-Tengroth följt under tre decennier (Korkeasalo är då en av flera fotografer) är den som skildras i långfilmsdokumentären 30 år med Chadia & hennes döttrar (2023). Filmen visar starka familjetraditioner, kvinnoförtryck, tvångsäktenskap och våld.
Korkeasalo har samarbetat med Stig Björkman på hans dokumentärer Fanny, Alexander & jag (2013), där några av Skandinaviens främsta skådespelares reflekterar över det 30 år gamla mastodontverket och dess upphovsman. Hon har även arbetat på Björkmans Guldbaggenominerade Jag är Ingrid (2015) där Korkeasalos foto sammansmälte med mängder av guldkorn ur Ingrid Bergmans privata filmarkiv.
Korkeasalo var en av fotograferna bakom dokumentären Jag ser dig (2014) av Sylvelin Måkestad. Ett varmt och humoristiskt porträtt av Rena som är blind, hennes steg in i vuxenvärlden och sökandet efter vem hon är i andras och sina egna ögon.
Starka kvinnor återkommer även i Anneli Kustfälts SVT-dokumentär Marie-Louise Ekmans utflykter (2017), där Korkeasalo var en av två fotografer som porträtterade en ur alla aspekter färgstark konstnär som krånglat sig fram på egna vägar från orostyngd barndom till kultkonstnär, läromästare och teaterchef. Korkeasalo filmar även Astrid Askbergers Gretas Guide till Galaxen (2016), om Greta som flytt från sin dysfunktionella familj tvärs över USA och lever med sitt livs kärlek Matt.
Korkeasalo är även med som fotograf på Kustfälts kortdokumentär Första fem – pionjärerna som tog plats i riksdagen (2021), om de första kvinnorna som för hundra år sedan valdes in i Sveriges riksdag. Vilka var de? Hur kom de dit? Om kvinnorna på golvet, långt från maktens högborg, handlade Anneli Kustfälts och Lina Puranens dokumentär Made in Sweden – textilindustrin som försvann från 2022. Om den förr så blomstrande tekoindustrin i hjärtat av sjuhäradsbygden som idag är så gott som utraderad. Vad finns kvar av ett kollektivt kulturarv och de hårt arbetande sömmerskornas minnen?
Korkeasalo har fotograferat tv-produktioner som politiker-realityn Bryssel calling (2020), Kroppsrevolt (2020), om fixeringen vid kroppsideal, och Erik Gallis neddykning i skönhetsindustrin i Under kniven (2022). Hon håller även i kameran när public service idkar sexualundervisning i Anal extas (2024).
2024 är hon aktuell på Göteborg Film Festival med Barnen Från Camp Ashraf (2024) där hon delar fotot med Ivan Blanco och Iga Mikler. En dokumentär om barn till iranska oppositionella inom Folkets Mujahedin som skickas till Sverige med tanken att de skall återvända för att störta den iranska regimen.
Louise Lagerström (2024)
Basic info
Main profession: Cinematographer
Born: 1969
Active: 2004-
Filmography
Foto:
Barnen Från Camp Ashraf (2024)
30 år med Chadia & hennes döttrar (2023)
Samlarna (2023)
Made in Sweden – textilindustrin som försvann (2022)
Första fem – pionjärerna som tog plats i riksdagen (2021)
Bryssel calling (2020)
Kroppsrevolt (2020)
Marie-Louise Ekmans utflykter (2017)
Jag är Ingrid (2015)
Rim och hennes systrar (2015)
Jag ser dig (2014)
Fanny, Alexander & jag (2013)
Kvinnornas ö (2013)
Aldrig för sent – gympagrupp 90+ (2012)
Maneuvers in the Dark (2012)
Big Boys Gone Bananas!* (2011)
Mammas comeback (2011)
Förvandlingen (2009)
Min bästa vän (2009)
Ryssviken (2008)
Walborgs ungar (2008)
165 Hässelby (2005)
Alla kan…inte ta körkort (2005)
Hämnaren (2005)
Utsikt från Värtan (2005)
Anders (2004)
Hela mitt hjärta (2004)
Mitt liv nu! (2004)
Regi:
Love Always, Carolyn (2011)
Manus:
Love Always, Carolyn (2011)
Hämnaren (2005)
Producent:
Hämnaren (2005)
Klippning:
Min vän Barbro (2019)