Ester Bom Julin växte upp på Mattön i Gysinge. Fadern står i husförhörslängden antecknad som “rymd till Nordamerika” och modern och de tre barnen flyttade till Uppsala. Ester Julin var verksam vid teatern och gjorde debut som filmskådespelare samma år och med samma film som Mauritz Stiller. Den tyranniske fästmannen (1912) regisserades även av Stiller samma år som Stiller och Sjöström skrev kontrakt med Svenska Bio, sedermera Svensk Filmindustri. Stiller och Julin hade stått på teaterscen tillsammans, på Lilla Teatern i Stockholm, i en pjäs av Gustaf von Numers, “Bakom Kuopio.” Stiller och Julin repriserade samma roller som de hade haft i scenversionen. Deras samarbete fortsatte genom åren, oftast med Julin i rollen som manusförfattare. När Mauritz Stiller återvände från framgångarna i Hollywood, ville han ta med Ester dit vid nästa resa. Men han insjuknar och dör – och strax därefter dör även Ester.
Under 1910-talet intervjuades Julin i den svenska filmpressen om sitt arbete inom filmen. Ingen särskild poäng gjordes av att hon var kvinnlig manusförfattare. Det verkar dock som om flera av hennes insatser som manusförfattare är svåra att fastställa, eftersom hon inte alltid fick sitt namn med i förtexterna. Tillsammans med Stiller skrev hon manus under pseudonymen Alexander Vichetos, med Victor Sjöström under namnsammanslagningen och pseudonymen E V Julström. Hon skrev tillsammans med regissören manus till den allra första filmatiseringen av ett verk av Selma Lagerlöf: Tösen från Stormyrtorpet (Victor Sjöström, 1917), likaså Karin Ingmarsdotter (Victor Sjöström, 1920).
För originalmanuset till Carolina Rediviva (Ivan Hedqvist, 1920), som delvis spelades in i hennes barndomsstad Uppsala, fick Julin mycket beröm: “Ester Julin hör tydligen till dem som kan sin sak; hon har både humor och känsla och dessutom en särdeles god uppfattning av vad som gör sig på den vita duken” skrev DN:s recensent efter filmens premiär på Röda Kvarn.
Under 1920-talet frilansade Julin för olika mindre filmbolag, som Svensk Örnfilm och Petschler-film. Hon ägnade sig främst åt landsbygdsdramer och gjorde sedan regidebut med Lyckobarnen (1926), en långfilm om fem föräldralösa barn som ger sig ut på landsvägarna för att undvika att hamna på fattighuset. Filmen spelades till stora delar in i Gysinge i Gästrikland under sommaren 1926. Den visades som jullovsmatiné och är i dag förlorad.
Julin insjuknade några år senare i TBC och fick då sin sjukhusvistelse betald av Selma Lagerlöf. I dödsrunan i Gefle Dagblad kan man läsa: “Fröken Ester Julin avled i onsdags i Stockholm i en ålder av 42 år. Med henne bortgick en av den svenska filmens värdefullaste medarbetare. Hon var Svenska Biografteaterns högt skattade scenarioförfattare under de stora säsongerna då svensk film vann sitt världsrykte. I samarbete med Mauritz Stiller och Victor Sjöström skrev hon manuskripten till Stormyrtösen, Ingmarssönerna, Karin Ingmarsdotter, Dunungen, Herr Arnes pengar, Terje Vigen, Körkarlen och alla de gamla västerfilmerna som nu äro klassiska inom svensk filmkonst”. En annan berättar: “På grund av sjuklighet blev hennes arbete mindre omfattande. Eljest hade Mauritz Stiller haft för avsikt att när han skulle återvända till Hollywood, dit engagera Ester Julin som ‘scenario writer’. Men döden stäckte Stillers planer”.
Mikaela Kindblom (2013, redigerad 2020)
Basic info
Main profession: Screenwriter
Born: 1885
Died: 1931
Active: 1912-1926
Filmography
Regi:
Lyckobarnen (1926)
Manus:
Hans bröllopsnatt (1915)
Hans hustrus förflutna (1915)
Tösen från Stormyrtorpet (1917)
Carolina Rediviva (1920)
Karin Ingmarsdotter (1920)
Där fyren blinkar (1924)
Bröllopet i Bränna (1926)
Lyckobarnen (1926)
Dan, Tant och lilla fröken Söderlund (1924, ej inspelat manus)
Skådespelare:
Den tyranniske fästmannen (1912)
Hans bröllopsnatt (1915)
Där fyren blinkar (1924)
Bröllopet i Bränna (1926)