Zsóka Nestler, född Zsófia Gizella Somlai, var verksam inom dokumentärfilm innan hon vidareutbildade sig till psykoterapeut. Hennes humanistiska människosyn visade sig i hennes filmarbete och i hennes stora engagemang för flyktingfrågor, särskilt för barnflyktingar. Zsóka Nestlers arbetssätt är vägvisande för alla filmare som är intresserade av att skildra människan som subjekt och inte som objekt.
Zsóka Nestlers filmintresse blev tidigt väckt genom släktingar. Att gå en akademisk eller konstnärlig utbildning var dock en väg som blev förbjuden för henne, troligen eftersom hennes föräldrar inte var medlemmar i kommunistpartiet. 1967 flyttade hon till Sverige för att leva med dokumentärfilmaren Peter Nestler som året innan hade emigrerat från Tyskland till Sverige. Den första gemensamma filmen I Budapest (1969) blev upptakten till ett långt samarbete mellan Zsóka och Peter Nestler. 24 gemensamma filmer blev det, de flesta mellan 1967 och 1978.
Zsóka Nestler arbetade huvudsakligen med filmernas koncept och som ljudtekniker. Och det var ofta hon, tack vare hennes språkkunskaper och hennes inlevelse, som etablerade och fördjupade kontakten med de människor som porträtterades. I Nestlerduons filmer blir individer framför kameran till medskapare som får komma till tals på egna villkor. Det gäller även barn, som behandlas som likvärdiga. I sina filmer lyckas Zsóka och Peter Nestler komma bort från stereotypa representationer och ett tänkande i ”Vi och Dem”. De personer vars erfarenheter gestaltas blir inte objekt utan de är likvärdiga subjekt som blir en del av den gemensamma kunskapsprocessen. Filmens protagonister reduceras aldrig till offer utan de får en handlingskraft (’agency’) genom att de representeras som komplexa människor, som skapande individer, som konstnärer och kulturarbetare. Det är genom konsten och kulturen som individer, oavsett sina tunga historier, förmår gestalta sina liv. I Bilder från Vietnam (1972) är det Zsóka Nestlers röst vi hör på kommentarspåret medan svenska barn läser upp dikter av vietnamesiska barn som gestaltat sina erfarenheter av Vietnamkriget. Zeit (1992) porträtterar sju ungerska konstnärer som trots sina hårda och slitsamma arbetsliv ägnar sig åt konsten.
Ett viktigt tema blev flyktingarnas historia och erfarenheter, t.ex. i serien Utlänningar i fyra delar som producerades för TV2, där bland annat romernas och iraniernas historia och erfarenheter i Sverige skildras. Romernas öden skulle bli ett återkommande tema. I filmen Att vara zigenare (1970) berättar romer från Tyskland och Österrike om förföljelsen under Förintelsen och nazisternas folkmord på romer. Filmen tar upp hur nazismens arv lever kvar efter Andra Världskriget och hur romer upplever antiziganism och de västtyska myndigheternas diskriminering. Eftersom många nazister blev kvar i det västtyska rättssystemet blev romernas strävan efter kompensation aktivt motarbetad. Nazismens återkomst gestaltas även i Får de komma igen? Om nyfascistiska tendenser i Västtyskland (1971) som togs bort från TV2s program dagen före sändningen eftersom den kritiserade socialdemokratins roll i nyfascisms framväxt. Det förflutnas inverkan på samtiden är ett centralt tema i filmerna och det är ett tydligt internationalistiskt perspektiv som råder. Spanien! (1973) samlar in minnen från de före detta medlemmarna i internationella brigaderna, antifascistiska kämpare som deltog i spanska inbördeskriget.
Flera av Zsóka och Peter Nestlers dokumentärfilmer gjordes direkt för den då nya TV 2 och dess barnredaktion ”Barn och Ungdom”. Filmerna som svarade på barnens frågor om hur man gör glas, järn eller papper presenterade tillverkningens traditionella arbetsmetoder och industriella produktionsprocesser. Utifrån den ursprungliga hantverkstraditionen belyser filmerna ekonomiska utvecklingsprocesser och sätter in dem i sin sociala och samhällshistoriska kontext. Genom sin avskalade estetik uppmanar filmerna åskådaren att själv reflektera över arbetets materiella villkor och över industrisamhällets sociala orättvisor. Filmerna blir ett minnesarbete genom att gestalta en audiovisuell svensk industrihistoria i en tid av avindustrialisering.
Efter att Zsóka Nestler utbildat sig till psykoterapeut återvände hon bara två gånger till filmskapandet, med de tyska produktionerna Zeit (1992) och Mit der Musik groß werden (2003) som följer två romska tjejer som går en klassisk musiklinje.
Dagmar Brunow (2023)
Läs vidare:
Grennberger, Martin och Stefan Ramstedt: ”Samtal med Zsóka Nestler.” Filmtidskriften Walden 1-2, 2016, s. 68-72.
Nestler, Peter och Zsóka Nestler: ”Ausländer. Teil 1, Schiffe und Kanonen. Beschreibung, deutscher Sprechertext, Photos.“ Filmkritik 4, 1978, s. 171-200.
Ramstedt, Stefan: ”Historielektioner.” Filmtidskriften Walden 1-2, 2016, s. 73-80.
Bobos, Ana, om Zsóka Nestler. Ungerska Filminstitutet https://nfi.hu/en/film-archive/research-education/hungarica-research/hungarians-in-global-film-production/nestler-zsoka-1944-2016.html
Bitomsky, Hartmut, Introduction https://yaleunion.org/Nestler/
A Conversation between Martin Grennberger and Peter Nestler. Yale Union https://yaleunion.org/Nestler/
Basic info
Main professions: Director, Sound Designer/Sound Dept.
Born: 1944
Died: 2016
Active: 1967-2003
Filmography
Regi och manus:
I Ruhrområdet (1967)
I Budapest (1969)
Uppför Donau (1969)
Hur bygger man en orgel? (1969)
Varför är det krig? (1970)
Hur gör man glas? (hantverksmässigt) (1970)
Hur gör man glas? (maskinellt) (1970)
Att vara zigenare (1970)
Får de komma igen? Om nyfascistiska tendenser i Västtyskland (1971)
Om boktryckets uppkomst (1971)
Boktryck offset (1971)
Bilder från Vietnam (1972)
Fos-sur-mer (1972)
Spanien! (1973)
Om papperets historia, del 1 (1973)
Om papperets historia, del 2 (1973)
En skola i Ungern (1973)
Lördags – Chile (1974)
Tyg, del 1 (1974)
Tyg, del 2 (1974)
Bergshantering/Järnhantering, del 1 (1974-1975)
Bergshantering/Järnhantering, del 2 (1974-1975)
Bergshantering/Järnhantering, del 3 (1974-1975)
Pinets dockor (1976)
Utlänningar, del 1. Båtar och kanoner (1977)
Utlänningar, del 2. Rom (1978)
Utlänningar, del 3 Iranier (1978)
Utlänningar, del 4 Iranier (1978)
Zeit (1992)
Mit der Musik groß werden (2003)
Ljudtekniker:
I Ruhrområdet (1967)
I Budapest (1969)
Uppför Donau (1969)
Hur bygger man en orgel? (1969)
Hur gör man glas? (hantverksmässigt) (1970)
Hur gör man glas? (maskinellt) (1970)
Att vara zigenare (1970)
Får de komma igen? Om nyfascistiska tendenser i Västtyskland (1971)
Om boktryckets uppkomst (1971)
Boktryck offset (1971)
Fos-sur-mer (1972)
Om papperets historia, del 1 (1973)
Om papperets historia, del 2 (1973)
Spanien! (1973)
Tyg, del 1 (1974)
Tyg, del 2 (1974)
Bergshantering/Järnhantering, del 1 (1974-1975)
Bergshantering/Järnhantering, del 2 (1974-1975)
Bergshantering/Järnhantering, del 3 (1974-1975)
Pinets dockor (1976)
Utlänningar, del 1. Båtar och kanoner (1977)
Utlänningar, del 2. Rom (1978)
Utlänningar, del 3 Iranier (1978)
Utlänningar, del 4 Iranier (1978)
Zeit (1992)
Speaker:
Bilder från Vietnam (1972)
Zeit (1992)