Sigrid Calamnius kom till Stockholm 1895 och flyttade runt i Hedvig Eleonora församling, Östermalm. Från 1900-års folkbokföring bodde Calamnius vid Karlaplan och hemmet blev enligt Uppsala universitetsbiblioteks bibliografiska anmärkningar över Calamnius ”en konstnärlig och litterär samlingsplats för det så kallade Karlaplansgänget, där bland andra Erik Axel Karlfeldt ingick.” Många år senare omskrivs det i dödsannonsen för sonen Folke Malmberg som ”ett hem där sekelskiftets stora konstnärer och kulturpersonligheter var dagliga gäster” (SvD, 20/3 1983). Därmed är det föga förvånande att Sigrid skrev tre filmmanus åt Mauritz Stiller; De svarta maskerna (1912), När kärleken dödar (1913) och Bröderna (1914). I sin biografi om Mauritz Stiller skriver Gösta Werner att Stiller befann sig i samma bekantskapskrets som Calamnius, och att hon tog anställning hos honom som sekreterare. Werner tog del av Calamnius gästbok, av vilken framgår att Stiller introducerades av Anna Norrie och maken Anton de Verdier i juni 1911. Calamnius och Stiller var bland annat till Visby 1912 och arbetade på ett manuskript, men det är okänt vilket manus det rörde sig om. Rent praktiskt skrev Calamnius manus från Stillers muntligt framförda idéer. Calamnius skrev även ett eget manus betitlat ”Två Viljor” som köptes av Svenska Bio men som aldrig blev inspelad.
Innan filmen hade Calamnius också en musik- och sångkarriär. Det skrevs om henne i dagstidningar på olika lokalorter, bland annat i Falu-Kuriren, där det framgår att ”[v]id konserten medverkade fru Malmberg som på ett intagande sätt sjöng franska och svenska romanser” (Falu Kuriren, 23/10 1907). I Dagens Nyheter trycktes dödsannons över Calamnius när hon gick bort vid 81-års ålder där det står att läsa att ”under sin ungdom bedrev hon sång- och musikstudier utomlands och har givit konserter både i Sverige och i andra länder” (DN, 18/4 1947). I Riksarkivets Rotemanakriv står att finna att Calamnius gifte sig den 5:e juni 1895 med Ernst Fredrik Waldemar Malmberg. År 1910 registrerades i folkbokföringen att Ernst var skriven i Paris medan Sigrid och parets tre barn, Curt Fredrik (f. 1896), Folke (född 1898) och Sonja (född 1898), bodde på kvarteret Älgen – en byggnad som enligt Riksämbetsantikvariatet uppgifter uppfördes 1880–1881 på Sturegatan i Östermalm. Folkbokföringen från år 1930 registrerade dock att äktenskapet upplöstes år 1911 och 1915 flyttade Malmberg, numera f.d. kapten, till Gamla Stan och därefter till Knivsta 1918.
Manus finns bevarat för De svarta maskerna och Bröderna och Calamnius idéer syns i hur karaktärer och miljöer framställs. Calamnius var gift med löjtnant – senare kapten – Ernst Fredrik Waldemar Malmberg från 1895 till 1911 och militäraspekter återfinns i hennes manuskript. Manuset för Bröderna inleder med att bröderna Paul och Georg Williams visar en modell av en militär uppfinning (som inte specificeras närmare i manuskriptet) och teckningar över densamma ”för ett antal sakkunniga militärer”. Det är ”[b]al hos krigsministern” och karaktären Susanne klär om till officerare ”med hjälp af sin kammarjungfru” för att kunna närvara vid en demonstration av ’uppfinningen’ och införskaffa upplysningar åt en ambassadör. Tillskrivandet av dessa till Calamnius, snarare än Stiller, grundas i att Stiller anställde Calamnius som ”manusbearbetare”, samt att Stiller, enligt Werner, efter inkallelse till rysk militärtjänst vägrat inställa sig och blev hämtad av de ryska myndigheterna. Han flydde dock och återvände till Stockholm. Stiller undvek med andra ord den allmänna värnplikten han stod under som rysk medborgare, medan Calamnius som kaptenshustru kan antas ha en grad av bekantskap med militärlivet.
Även i manuset till När Kärlek Dödar kan Calamnius egna idéer möjligen skymta i handlingen där den unga konstnären Irma får i uppdrag av en greve Bjälke att måla dennes porträtt. Greven förälskar sig i Irma men hon vill inte binda sig utan vill ”ut i världen” och ”slå sig fram”. Hon lyckas emellertid inte som konstnär och genom ödets nycker tvingas hon gifta sig med greven för att rädda mannen hon egentligen älskar. Stiller var aldrig gift, men det var Calamnius tiden innan filmen kom till. Före äktenskapet återfinns ytterligare en förlovning eklaterad i dagstidningar mellan Sigrid Calamnius och en greve Arwid Posse vid Dragonkåren (Aftonbladet, 21/5 1890). Källor för att en vigsel ska ha ägt rum står inte att finna och året därpå dyker istället en förlovningsannons upp för greve Posse med en Ottilia Wienna Thestrup, vilka gifte sig 1891 enligt uppgifter ur Rotemanarkivet. Sigrid Calamnius gifte sig som bekant istället med Ernst Malmberg. Det går inte att säga säkert att detta är en inspiration för När Kärlek Dödar men det är en intressant parallell.
Bio Rama, ”Malmö [sic] Modernaste Kinematografteater”, skrev i sitt programblad; ”De Svarta Maskerna. Världens största sensationsfilm.” I detta blad beskrivs handlingen av filmen, där lindansaren Lola lämnar ”sin älskade”, von Muhlen, då ”hon skall tillträda ett nytt engagemang”. Ett år senare får von Muhlen, som gått med i ett hemligt sällskap, ”ett uppdrag att föra viktiga dokument till en annan sektion af sällskapet”. Spioner under namnet ”De svarta maskerna” skickar den ”vackraste och på samma gång förslagnaste kvinnliga medlem Lydia” för att tillskansa sig de viktiga dokumenten. Det faller sig så att von Muhlen tar med Lydia på en cirkusföreställning, där Lola råkar vara lindanserska. Von Muhlen och Lola kysser varandra efter numret, vilket Lydia ser, och bestämmer sig för att fullfölja uppdraget istället för att avbryta, som hon tidigare tänkt. Von Muhlen blir tillfångatagen av De svarta maskerna men räddas av Lola och hennes lindans. I originalmanus är det ”hemliga sällskapet” ett politiskt parti, Lydia kallas för Adele och von Muhlen beskrives som ”löjtnanten”. Meddelandet Lola skickar med orden ”jag skall rädda dig” finns dock med i båda versionerna. Calamnius arbete med manuset, som i viss mån försvinner i programbladets beskrivning, gör sig påmind i sådana detaljer som att karaktären Muhlen är en löjtnant. Werner skriver även i sin bok Mauritz Stiller och hans filmer om De svarta maskerna att ”Alma Söderhjelm uppger i ’Min Värld’ […] Sigrid Calamnius som mer eller mindre anonym medförfattare åt Stiller i ej namngivna filmer, som sägs ha haft premiär hösten 1912, samt som scenarioförfattare till ’De svarta maskerna’”. Werner menar att han hyser största tilltro för dessa uppgifter och att hans slutsats är att Calamnius och Stiller ”tillsammans utformade filmens ursprungliga manuskript.”
Från 1914 väljer Mauritz Stiller att istället samarbeta med skådespelaren Ester Julin kring manusarbeten. Calamnius flyttar till Uppsala 1922 från Katarina församling i Stockholm. Hon går bort den 6 april 1947 i Engelbrekts Församling.
Rosann Fried (2020)
Källor:
Aftonbladet, ”Förlovning”, 21/5 1890.
Alvin-portal, kontrollerad 7/5 2020, http://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A8346&dswid=9600.
Dagens Nyheter, ”Sigrid Calamnius”, Dödsfall, 18/4 1947, 6.
Danderyds kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/SSA/1494/A II a/9 (1916–1928).
Falu-Kuriren, ”Mudoool-Edwarskonserten”, 23/10 1907.
Riksarkivet: Ernst Fredrik Malmberg; Sigrid Malmberg; Dödregistret, Post-ID: SDB7_08906490.
Riksarkivet, Rotemanarkivet, PostID: 002580040100.
Riksarkivet, Rotemanarkivet, PostID: 002750030090.
Riksarkivet, Rotemanarkivet, PostID: 071320120030.
Riksarkivet, Rotemanarkivet, PostID: 120020150150.
Riksämbetsantikvariatet: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000011581&page=historik.
Svenska Dagbladet, ”Folke Malmberg”, 20/3 1983, 20.
Werner, Gösta. Mauritz Stiller och hans filmer. Stockholm: Kungl Boktryckeriet P A Nordstedt & Söner, 1971.
Werner, Gösta. Mauritz Stiller – Ett livsöde. Stockholm: Prisma, 1991.
Basic info
Main profession: Screenwriter
Born: 1866
Died: 1947
Active: 1912-1914
Filmography
Manus:
Bröderna (1914)
När kärleken dödar (1913)
De svarta maskerna (1912)