”En kärleksdikt till den så kallade grå vardagen”. Så har Nina Hedenius beskrivit sin enligt egen utsago sista film – Sång till Bergslagen från 2021, regisserad tillsammans med William Long. Beskrivningen skulle också kunna gälla Hedenius filmografi som helhet. Under sin över fem decennier långa karriär har hon inte bara gjort några av svensk films främsta landsbygdsskildringar, utan också upphöjt vardagens detaljer till förtätade ögonblick av stor kraft.

I tjugoårsåldern avbröt Nina Hedenius en högre konstutbildning för att i stället bli en av de första eleverna vid Christer Strömholms nystartade fotoskola. Även denna avslutade hon dock i förtid och reste till USA där hon tog intryck av möten med fotografer som Ansel Adams och Richard Avedon. Sin första större fotoutställning hade hon 1963 på Galleri Brinken i Stockholm. När Hedenius efter utställningen tillfrågades om att göra en tv-dokumentär för Sveriges Radio, valde hon att porträttera den synskadade pojken Björn. Den resulterande filmen Skolpojke på Tomteboda (1965) deltog vid barn- och ungdomsfilmfestivalen Prix Jeunesse i München, där den tilldelades UNICEF:s specialpris. ”Nina Hedenius debutfilm var ett mycket moget verk”, skrev signaturen Marga i Göteborgstidningen efter tv-premiären.

Skolpojke på Tomteboda innebar inledningen på Hedenius långa yrkeskarriär som frilansande filmare, under vilken hon primärt varit verksam för Sveriges Television. Hon följde senare upp debuten med ytterligare två filmer om Björn – Björn från 1973, samt Björn 18 år från 1976. Hedenius främsta signatur som filmskapare är fotot, inte minst hennes dröjande närbilder av ansikten, föremål, djur och natur. Tillsammans med en exakt känsla för klippning och ljuddesign skapar bilderna den eftertänksamma närvaro som kännetecknar Hedenius filmografi.

Nina Hedenius föddes i Solna i Stockholm men är sedan 1967 bosatt i Löa utanför Lindesberg i Bergslagen. Efter ett antal filmer av varierande längd gjorde hon 1984 sin första långfilm för tv med Nära jorden, nära skogen – en skildring av lant- och skogsbrukare i en tid av teknisk utveckling, men också miljöförstöring och svåra ekonomiska förutsättningar. I filmen hörs bland annat musik av kompositören Ralph Lundsten, vilken Hedenius några år senare porträtterade i Likt vinden far min längtan (1988).

Det är framför allt genom sina skildringar av den svenska landsbygden som Nina Hedenius skrivit in sig i den svenska film- och tv-historien. Inledningen till hennes mest berömda film – Gubben i stugan från 1996 – är emblematisk. Genom ett fåtal klipp förflyttas vi från stressen i tunnelbanan i centrala Stockholm, via trafiken längs motorvägarna och ut till lugnet i Bergslagens finnmarker. Där bor titelns gubbe, den ensamstående, före detta skogsarbetaren Ragnar, vars stillsamma tillvaro skildras med en blandning av nedtonad saklighet och poetisk stilisering. Filmen sågs vid premiären av 1,8 miljoner tv-tittare och har sedan dess förblivit Hedenius mest kända verk.

Gubben i stugan är inspelad i Grangärde finnmark i Dalarna, ett område som Hedenius filmade redan 1979 i den halvtimmeslånga Anna på Ljungåsen – vintersaga. En film som uppvisar stora likheter med den mer kända efterföljaren. Konsten att städa från 2003 är ytterligare ett av Hedenius fullödiga personporträtt, som uppnår en anmärkningsvärd koncentration genom sin skildring av Wally Petterssons vardag och arbetsliv som städare.

1982 gjorde Hedenius sin enda spelfilm. Den timslånga Återseendet har formen av ett nedtonat kammarspel, där ett par återförenas i en sommarstuga i Bergslagen efter några månaders separation. Filmen utgör ett försök att para bildspråket från Hedenius dokumentärer med skriven dialog. Med Christian – vårterminen 1999 bidrog Hedenius med en av fyra delar till långfilmen Från Sverige i tiden (2000); där även Stefan Jarl, Jan Troell och Susanna Edwards medverkade.

Hedenius har belönats med Föreningen Sveriges Filmfotografers pris Årets filmbana ”för sitt bildmässigt starka filmskapande”. Hon har även tilldelats Dan Andersson-priset, Sune Jonsson-stipendiet och Parlingpriset. 2023 porträtterades regissören av Fredrik Wenzel i Nina Hedenius – ett ögonblick i sänder, och i samband med detta visade SVT återigen flera av hennes filmer.

Johannes Hagman (2024)

Basic info

Main profession: Director
Born: 1942
Active: 1963-

Filmography

Regi:
Sång till Bergslagen (tillsammans med William Long, 2021)
Iakttagelser i tiden (2012)
Naturens gång (2008)
Konsten att städa (2003)
Christian – vårterminen 1999 (2000)
Från Sverige i tiden (2000)
Gubben i stugan (1996)
Det speglar i mitt öga (1992)
Likt vinden far min längtan (1988)
Olika världar (1986)
Nära jorden nära skogen (1984)
Återseendet (1982)
Anna på Ljungåsen – vintersaga (1979)
Björn 18 år (1976)
Sardinen (1975)
Rundö (tillsammans med Lars Åby, 1973)
Björn (1973)
Människor på landet (1972)
Syner i sommarnatten (tillsammans med Lars Åby, 1971)
Från en gård (1970)
Monolog i en film (1966)
Skolpojke på Tomteboda (1965)

Manus:
Sång till Bergslagen (2021)
Konsten att städa (2003)
Christian – vårterminen 1999 (2000)
Likt vinden far min längtan (1988)

Idé:
Gubben i stugan (1996)

Producent:
Sång till Bergslagen (2021)
Christian – vårterminen 1999 (2000)
Det speglar i mitt öga (1992)
Likt vinden far min längtan (1988)

Foto:
Konsten att städa (2003)
Christian – vårterminen 1999 (2000)
Gubben i stugan (1996)
Det speglar i mitt öga (1992)
Likt vinden far min längtan (1988)

Klippning:
Konsten att städa (2003)
Gubben i stugan (1996)
Det speglar i mitt öga (1992)
Likt vinden far min längtan (1988)

Ljudtekniker:
Gubben i stugan (1996)
Det speglar i mitt öga (1992)
Likt vinden far min längtan (1988)

Stillbildsfoto:
Gubben i stugan (1996)
Trettio pinnar muck (1966)