Som barn drömde Eva Dahlbeck om att bli dansös, men efter kommunala flickskolan tog andra intressen över. Hon hade uppträtt med diktrecitation i skolan och redan där börjat odla sitt litterära intresse. Efter skolan började hon arbeta i en musikaffär och senare som kontorist på socialstyrelsen, där hon upptäckte att hon inte passade. Istället blev hon elev vid Gösta Terserus teaterskola. Efter ett första misslyckat försök kom hon in vid Dramatens elevskola 1941. Hon var därefter engagerad vid Dramaten mellan 1944 och 1964 då hon slutade för att helt övergå till den litterära banan i samband med att hennes man (överste Sven Lampell) utnämndes till flottiljchef i Söderhamn. Därefter blev det bara sporadiska roller i film och TV innan hon helt upphörde även med denna verksamhet kring 1970 då hon gjorde sin sista roll i den danska filmen Tintomara (Hans Abramson, 1970) efter att ha spelat fru Markurell i TV-serien Markurells i Wadköping (1968). Hon var därefter helt och hållet verksam som författare, vilket resulterade i ett drygt dussintal romaner.

Redan under sin skådespelarkarriär var Dahlbeck en ganska flitig författare och publicerade sig i olika genrer, bl.a. som kuplettförfattare åt Kar de Mumma. Hon skrev även en diktsamling utgiven under pseudonymen Lis Edvardson 1963 samt manus till filmen Yngsjömordet (Arne Mattsson, 1966) och amatörfilmen Legenden om Hårga (1970). Hon var lärare i scenframställning vid Dramatens elevskola 1957-1964 och blev en av våra internationellt mest uppmärksammade skådespelare genom sina roller i flera Ingmar Bergman-filmer. Denne myntade begreppet “Pansarskeppet Kvinnligheten” om henne och det gav en god bild av hennes framtoning som skådespelare.

Till en början blev hon genom sitt blonda och ståtliga utseende gärna placerad i utpräglade moders- och bondkvinneroller, däribland den i Bara en mor (Alf Sjöberg, 1949), som hon ansåg vara sin främsta filmroll och en av de få som hon efteråt gav godkänt. Hon fick vid denna tid även spela en del rena femme fatale-gestalter, t.ex. i Två kvinnor (Arnold Sjöstrand, 1947). Efter genombrottet i Brita i Grosshandlarhuset (Åke Ohberg, 1946) gjorde hon sammanlagt ett drygt femtiotal filmroller.

Dahlbeck var i regel kritisk till sina tidigare filmroller och ansåg att det var jobbigt med alla “jordnära” roller. Hennes storhet som skådespelare låg mycket i den bitska replikföringen och den intelligenta framtoningen som gjorde att hon dominerade scenrummet på ett ganska självklart sätt. Merparten av hennes egna favoritroller faller också inom facket starka kvinnor; på film Bara en mor och Sommarnattens leende (1955) samt på scenen i “Vildanden” (1955), “Fordringsägare” (1957), “Yerma” (1961) och “Gertrud” (1953). Hon var också den typ av skådespelare som klev djupt in i sina roller och det blev också en av orsakerna att hon så småningom helt lämnade skådespelarbanan. I en senare intervju förklarade hon att hon inte såg någon större skillnad mellan skådespelande och författande eftersom det i båda fallen handlar om identifikation och stor inlevelse i andra människor. Skillnaden är att författaren har en större frihet än skådespelaren som måste underordna sig en given ram.

P O Qvist (2004), redigerad 2011-11-02

Basic info

Main profession: Screenwriter
Born: 1920
Died: 2008
Active: 1942-1970

Filmography

Manus:
Yngsjömordet (1966)

Roll:
Minns Ni? (1993)
Tintomara (1970)
Markurells i Wadköping (1968)
Den röda kappan (1967)
Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat (1967)
Varelserna (1966)
Kattorna (1965)
Morianerna (1965)
Älskande par (1964)
För att inte tala om alla dessa kvinnor (1964)
Biljett till paradiset (1962)
Maskerad agent (1962)
De sista stegen (1960)
Husmors filmer våren 1960 (1960)
Kärlekens decimaler (1960)
Tre önskningar (1960)
Nära livet (1958)
Möten i skymningen (1957)
Sommarnöje sökes (1957)
Sista paret ut (1956)
Tarps Elin (1956)
Kvinnodröm (1955)
Paradiset (1955)
Resa i natten (1955)
Sommarnattens leende (1955)
En lektion i kärlek (1954)
Reklamfilm Lux (1954)
Barabbas (1953)
Barabbas (1953)
Göingehövdingen (1953)
Kvinnohuset (1953)
Skuggan (1953)
Vår lilla by (1953)
Kvinnors väntan (1952)
Sabotage (1952)
Trots (1952)
Ubåt 39 (1952)
Bärande hav (1951)
Sköna Helena (1951)
Fästmö uthyres (1950)
Hjärter Knekt (1950)
Kastrullresan (1950)
Terras fönster nr 3 (1950)
Bara en mor (1949)
Kvinna i vitt (1949)
Eva (1948)
Flickan från fjällbyn (1948)
Lars Hård (1948)
Var sin väg (1948)
Folket i Simlångsdalen (1947)
Nyckeln och ringen (1947)
Två kvinnor (1947)
Brita i grosshandlarhuset (1946)
Kärlek och störtlopp (1946)
Möte i natten (1946)
Den allvarsamma leken (1945)
Oss tjuvar emellan eller En burk ananas (1945)
Svarta rosor (1945)
Räkna de lyckliga stunderna blott (1944)
Bambi (1942)
Rid i natt! (1942)
Bara en kvinna (1941)
Det sägs på stan (1941)

Published works

Dessa mina minsta (otryckt pjäs, 1955)
Genom fönstren: dikter (under pseudonymen Lis Edvardson, Norstedt, 1963)
Hem till kaos: roman (Rabén & Sjögren, 1964)
Sista spegeln: preludier (Norstedt, 1965)
Den sjunde natten: detaljer 1966 (Norstedt, 1966)
Domen (Norstedt, 1967)
Med seende ögon: roman (Bonnier, 1972)
Hjärtslagen: roman (Bonnier, 1974)
Saknadens dal: roman (Bonnier, 1976)
Maktspråket: roman (Bonnier, 1979)
I våra tomma rum: roman (Bonnier, 1980)
Serveto och den eviga elden (Korpen, 1988)
Vapenhandlarens död: ett reportage från insidan (Eva Bonnier, 1991)
På kärlekens villkor: en vandring i laglöst land (Sellin, 1996)
Sökarljus (Korpen, 1999)

Awards

Guldbagge 1965 Bästa skådespelerska Kattorna (Henning Carlsen)
Festivalpris (Cannes) 1958 Nära livet (kollektivt skådespelarpris tillsammans med Bibi Andersson, Barbro Hiort af Ornäs och Ingrid Thulin)
Folket i Bild 1956 Sommarnattens leende (bästa kvinnliga huvudroll)
Svenska Filmsamfundet 1950 (plakett)

Dahlbeck erhöll också Nordiska teaterpriset 1955 för pjäsen “Dessa mina minsta”, Dramatens O´Neillstipendium 1961 för rollen i “Yerma och det schweiziska Paracelsus-priset 1998 för sitt författarskap.