När man frågar producenten Frida Bargo om hennes drömprojekt blir det tyst. Sedan kommer svaret:
– Det kan låta tråkigt, men om jag får förverkliga de projekt jag håller på att utveckla just nu så är jag lyckligt lottad de närmaste åren. Jag jobbar med otroligt intressanta auteurer, regissörer och manusförfattare. Men, okej… Jag vill ha mer pengar in i den svenska filmen. Och en film i huvudtävlingen i Cannes! Och en Oscar…
Under sin skoltid ville Frida Bargo bli dansare. Hon gick Balettakademin, men fick nog av att titta på sig själv i spegeln och sadlade om till reklam. Efter tio år som copywriter och ridande på känslan att det var reklamfilmsinspelningarna som var roligast på jobbet, sade hon upp sig ”hux flux”. Och satsade på film och egen firma, 2004.
– Det var det bästa jag har gjort. Jag landade och kände att det är här jag vill vara.
Bargo säger att hon alltid varit en projektledartyp, som går igång på att sätta samman människor med olika typer av spetskompetens, och få dem att enas runt en gemensam vision; en gryta, kokande av kreativitet, kraft, energi, lust, driv och engagemang. Vilket känns som en utmärkt egenskap för en bra producent. Andra användbara egenskaper hon nämner är: att aldrig ge sig, att vara lyhörd och orädd, att ha mycket energi och humor.
– Det är otroligt tufft att arbeta med film, så det är befriande att få garva emellanåt. Men jag tycker verkligen om hela processen, att vara med från A till Ö. Det är variationen, där varje del är viktig, som lockar.
De projekt som får Frida Bargos producenthjärta att slå extra hårt är sådana som blir filmer som ”man inte kan låta bli att diskutera, som känns, bränns och ger avtryck”. Och som genomförs i samarbete med kreatörer som utmanar hennes intellekt, tankar och funderingar.
Sedan 2011 arbetar hon på B-Reel Films. Bolaget har höga ambitioner; när det gäller att nå ut i världen och att uppnå maximal konstnärlig och publik potential, i kombination.
Peter Grönlunds socialpolitiska drama Tjuvheder (2015), som Frida var producent för, belönades i San Sebastián och vann fem Guldbaggar i Sverige.
På den följde Pernilla Augusts filmatisering av Hjalmar Söderbergs kärleksroman Den allvarsamma leken, från 1912. Filmen hade sin världspremiär i Berlin i februari och har svensk biopremiär i september (2016).
– Tjuvheder var ett så speciellt projekt; en debut om en grupp individer som sällan skildras, och med amatörer i många av rollerna. Att sedan gå från det till att arbeta med stor budget och kända namn och att se en av världens bästa skådespelerskor (August) arbeta med personregi. Det var häftigt.
Framöver blir det en ny film av Peter Grönlund, Goliat (”han skriver som en gud”). Samt två komedier – en långfilm och en tv-serie – ”Jag vill göra riktigt kul humor och samtidigt beröra på riktigt”– båda projekten i regi av Jens Sjögren och med Klara Zimmergren respektive Sara Kadefors som manusförfattare.
Men nu är det Lisa Langseths nya film Euphoria som gäller. Bargo och hennes kollega Patrik Andersson – duon producerade 2013 också Langseths Hotell med Oscarsvinnaren Alicia Vikander i huvudrollen – har sytt ihop finansieringen för den internationella produktionen med Charlotte Rampling, Eva Green och Alicia Vikander i rollerna.
– Det handlar om två systrar, med en mycket infekterad relation, som åker till en klinik där man utför assisterat självmord, eftersom den ena systern är döende. På den mycket spektakulära kliniken kan man önska sig vad man vill sina sista sex dagar i livet. Här försöker få systrarna att försonas innan det är för sent.
– Lisa träffade jag först när hon pitchade idén till Hotell för oss. Vi totalklickade verkligen. Hon har en av de mest spännande hjärnor jag har träffat och en skruvad humor. Och en förmåga att välja ämnen som utmanar precis på den punkt där jag själv befinner mig i livet just då.
Tidigare publicerad i Swedish Film # 2 2016