Vem är du?
Jag är filmregissör och manusförfattare, jag regisserar även teater, undervisar i film och är trebarnsmorsa. Jag är bosatt i Paris sedan 20 år tillbaka och arbetar både i Sverige och Frankrike.
Vad är du aktuell med?
Efter Ömheten (2013) som gjordes med Stockholms Filmfestivals långfilmsstipendium och tävlade i Berlin – och som filmens fantastiska fotograf Petrus Sjövik fick en Guldbagge för – började jag direkt skriva Riviera som är en svensk-fransk samproduktion och en historia jag fantiserat om länge. Sedan 2003 gör jag film och teater med nyanlända ungdomar, och filmen är inspirerad av deras erfarenheter. Jag skriver tillsammans med Jean-Pol Fargeau, manusförfattare till regissören Claire Denis filmer. Riviera handlar om unge Masa som söker sin bror i Europa efter att ha flytt kriget i Kongo, han hamnar i utkanten av vårt samhälle och hittar till sist en gemenskap i Främlingslegionen, den hårdaste militära styrkan som finns i Europa, och som blir en nystart för många killar. Där tränas han för att möta kriget igen. Det här hände faktiskt en av de nyanlända killar som jag arbetat med och jag har alltid undrat varför han inte fann en annan plats i vårt samhälle, där han kunde välja fred? Vi filmar på olika ställen i Europa, i Norrbotten och i franska storstaden Marseille, i verkliga miljöer där jag gör research och hittar karaktärer, och söker en bildpoesi och förhöjning som skapar en blandning av realism och dröm.
Vad gör du för att hjälpa kvinnor i branschen?
Jag ingick i Svenska Filminstitutets utvecklingsprogram Moviement för kvinnliga regissörer, där vi i en grupp på 15 regissörer med olika erfarenheter och filmstilar, tog del av forskning om kvinnor i arbetsorganisationer, utbytte erfarenheter om olika samarbetsformer och kring vad det innebär att vara regissör och kvinna. Vi pratade om maktstrukturer i små och stora sammanhang och om hur vi hanterar dem. Vi har väldigt kul ihop också, så vi träffas då och då, i en gemenskap som är en viktig kraft både individuellt och tillsammans.