Maria Forslin var fast besluten: om hon inte skulle få finansiering via konsulenterna på Filminstitutet, skulle hon och teamet göra filmen i alla fall, som s k independent. Detta har inneburit att man har hittat andra lösningar: crowdfunding, egeninsats, stipendium, produktplacering etc. Skulle det bli ett överskott vill hon att intäkterna ska gå till Barncancerfonden: ”Jag vill göra nånting fint!”
Helst ville Maria Forslin ha kvinnor på de flesta A-funktionerna i sitt team. Men det fanns ett problem:
-När jag annonserade efter folk så var det bara killar som svarade.
Filmteamet kom till slut ändå att bestå av ett antal kvinnor på viktiga funktioner: Adrienne West är medregissör på filmen, line-producer och inspelningsledare är Caroline Lindsten och Anna Sóley C-fotograf.
Maria Forslin är skådespelerska med utbildning från Lee Strasberg Theatre and Film Institute i New York och Cinemantrix i Stockholm. Hon är också manusförfattare och regissör och har regisserat två kortfilmer med tydlig dragning åt det övernaturliga och fantastiska. I sin första film, Överlevnad, spelar hon själv huvudrollen som en kvinna som tvingas vänja sig vid att hon är en vampyr – lite som huvudkaraktären i Gräns, som försöker vänja sig vid att vara troll. Marias andra kortfilm, The Clip, handlar om en tonårsflicka som en kväll får en länk skickad till sig, en video som visar hennes framtida död.
-Jag har alltid varit intresserad av att skriva och berätta historier, säger Maria Forslin. Jag jobbade framför kameran, hade statistjobb, träffade mitt ex och kom ifrån film ett tag. Men sedan började jag skriva för ett par år sedan efter en personlig förlust – som var väldigt jobbig men inte lika dramatisk som i mitt manus.
Maria Forslin är bosatt i Sundsvall och har ett vanligt jobb på dagarna. Men på kvällar och helger, på alla lediga stunder faktiskt, har hon arbetat med förberedelserna för långfilmen Gryning. Sin första kortfilm gjorde hon 2015 över en helg.
-Jag ville prova, så jag drog ihop ett gäng och gjorde kortfilmen Överlevnad (Survival).
Maria skrev och regisserade, producerade och klippte, och spelade dessutom huvudrollen. Debutfilmen blev färdig trots alla hinder på vägen:
-Den låg i postproduktion jättelänge, på grund av att vi behövde lära oss hela processen!
Nästa steg var The Clip som uppmärksammades och visades på en del festivaler. Den har helt klart boostat Marias självförtroende till att ta steget över till långfilm.
Hon gräver där hon står, åtminstone när det gäller att agera producent – teamet till hennes första film var sammansatt av vänner och släktingar.
-Min systers man har en filmutbildning och vi satt alla tre med i klippningen. Så hittade vi en kompis som kunde färgläggning. Det var extra roligt att det var min systerdotter som spelade huvudrollen – den enda rollen faktiskt – i The Clip.
Maria Forslin medger att hon är en extremt drivande person. Hon inte är den som ger sig i första taget. Men samtidigt inser hon att toleransnivån är lägre i kreativa processer där alla förväntas ge allt – och jobba gratis.
-Det typiska när man är kvinna är att man blir ”bossig” när man är drivande. Ett ord som används i negativ bemärkelse. Hon har fått kritik för att ”hon går över lik” för att få som hon vill. Men det tycks vara något som hon har bestämt sig för att vänja sig vid:
-Min drivkraft beskrivs ofta som något dåligt.
Långfilmen Gryning handlar om Anna, en kvinna som förlorar sin dotter i cancer.
-Det är ett drama om en kvinna som inte kan släppa sin son. Anna är sin egen värsta fiende, och hon har mardrömmar där hon förföljs av sina demoner och sin skräck. Men med hjälp av kärlek och humor lär hon sig att gå vidare, att tro på att det finns en morgondag. Det handlar om hur ett trauma förvandlas till en seger.
Maria Forslin berättar gärna om filmer som inspirerat henne, som Guillermo Del Toros Pans labyrint, Blade Runner – både den nya och den gamla – och filmer som The Island av Michael Bay och Inception av Christopher Nolan.
-Jag har fått höra att jag skriver osvenskt. Men herregud, det är väl inget negativt! Jag vill beröra med mina filmer. Jag vill att de ska vara som känslomässiga berg- och dal-banor!
Maria Forslin är medlem i Wift, men hon känner inte till några nätverk för kvinnliga filmare i Sundsvallstrakten. Men hon är entusiastisk efter att ha varit med på Mid Nordic Film Pitch i Trondheim förra året, där hon pitchade ett helt annat projekt:
-Det handlar om en kvinna – alltid en kvinna! – som råkar ut för en bilolycka. Efter bilolyckan tappar hon kunskaper som hon haft, upplever minnen som inte är hennes egna, får huvudvärk, näsblod – inser att hon är en klon. På grund av dessa biverkningar så kan inte klonerna samexistera, en av dem måste dö. Jag hade bilder och så berättade jag ungefär som jag gjorde nu. Jag hade en kort och en lång version. Ninja Thyberg som satt i juryn tyckte att projektet kändes mer som en långfilm än som en kortfilm.
Under sommaren har Gryning spelats in i Sundsvall med omnejd, av praktiska skäl, eftersom hon bor där, men också för att det är roligt att använda sig av lokala platser som KTC (sjuksköterskeutbildningen på sjukhuset), Mittuniversitetet och reklambyrån McGarretts.
Maria spelar själv huvudrollen som Anna, och säger, inte utan självironi:
-Jag gör det enkelt för mig!
Mikaela Kindblom