Designern och stilikonen Gunilla Pontén föddes 1929 i Stockholm, men växte upp i Skövde där fadern tjänstgjorde som överste vid P4. Föräldrarna uppmuntrade hennes egenart så det var med råg i ryggen som den 14-åriga Pontén stegade in på flickskolan med en röd och en grön strumpa, som en punkig Pippi Långstrump, och opponerade sig mot att unga skulle se ut som små tanter i marinblå kjolar och köttfärgade strumpor. Hon slängde allt beige hon kom över i färgbad och köpte arbetarkläder och pojkbyxor som hon förvandlade till sitt eget mode. Övertygad om att alla inom tjugo år skulle se ut som hon, och att hon skulle förändra världen genom mode och kultur för unga.

Efter att ha återvänt till huvudstaden studerade hon vid Tillskärarakademin mellan 1947–1948 och därefter på Anders Beckmans reklam-och modeskola från 1948–1951.

I slutet av 40-talet upptäcktes hon på gatan av journalisten Marianne Höök som värvade henne som modell till Damernas värld. Med sin egensinniga stil, som fick folk att dra efter andan och bilar att köra av vägen, fick Pontén även ett eget utrymme med sina kreationer i tidningen. Tillsammans med designerkollegan Kerstin Lokrantz skapade hon Sveriges första tonårsmode med både en enorm beundrarskara men också vissa skeptiker.

1951 headhuntades hon av den italienske modeskaparen Emilio Pucci och spenderade några kreativa år i Florens. 1955 blev hon förstasidesstoff när hon skapade ‘hovchock’ då hon presenterades för kungligheterna i en marängliknande, bubbellik sidendröm vars like ingen hade sett. Hennes designkarriär tog fart och 60-talet blev en idealisk epok för henne där känslan för svart/vitt, optiska mönster och hennes djärva linjer låg i tiden.

Efter en del frilansade startade hon 1969 eget som utvecklades till mindre imperium med butiker i Stockholm, Malmö, Helsingborg och New York. 70-talets velour-era och uniforma stil var hon inte så begeistrad över men fann samtidigt sitt genuina uttryck och tillverkade bland annat mycket av sina kollektioner, aftonoveraller och anorakjackor av handvävda tyger i Indien.

Pontén har arbetat för olika konfektionshus som Lapidus, Wahls och Hettemarks. Hon har ordnat konst-och klädutställningar och säger att hon arbetat lite som en arkitekt. Med linjer, former, proportioner och funktion. Hon designade skor, glasögon, heminredningsdetaljer och smycken.

Något mindre känd är kanske hennes skapande av scen- och filmkostymer. För teatern gjorde hon kostym till Barfota i parken på Vasateatern 1965. Med sitt mannekängutseende föll det sig först naturligt att hon fick små filmroller i början av 50-talet. Hon spelade uppasserska i Ung och kär (Åke Ohberg och Per Gunvall, 1950), bikiniflicka i Motorkavaljerer (Elof Ahrle, 1950) och hade en replik som Nisses flickvän i Hon dansade en sommar (Arne Mattsson, 1951).

Sitt färgstarka signum som klädskapare får hon utlopp för först i Fröken April (Göran Gentele, 1959) där hon fick klä Lena Söderblom i knallgult och iögonfallande hattar. Detaljerna gör allt ansåg Pontén. Söderblom stylas igen i färgstarka klänningar tillsammans med Gaby Stenberg i Göran Genteles Sängkammartjuven med premiär samma år. Lill-Babs är ‘flickan i chockrosa klänning’ när Pontén står för kostymen i den crazybetonade kortisen Torget (Per Gunvall, 1960). Om kläderna var färgglada syntes det tyvärr inte i Hasse Ekmans På en bänk i en park (1960) som var en svartvit kriminalhistoria där Pontén stod för kostymerna. I Kurragömma (1963) av Lars-Magnus Lindgren (hennes make under sju år) är Pontén i sitt rätta element då hon skapar kostymerna till ett drama i modevärlden där aftontoaletterna utgör smuggelverktygen.

Pontén såg en del humor i att hon var kostymör på Lindgrens Käre John (1964) eftersom filmens dragningskraft låg i att huvudpersonerna, spelade av Christina Schollin och Jarl Kulle, var extremt avklädda. Den ‘syndiga’ svenska filmen nominerades emellertid till bästa utländska film 1965 och Pontén fick en liten glimt av Hollywood, och Hollywood en av henne när hon gled in i egenhändigt skapad kreation på galan.

En film med titeln Träfracken (1966) låter inte som det mest inspirerande för en modedesigner men Pontén ekiperade bland andra Margaretha Krook och Catrin Westerlund i Lars-Magnus Lindgrens inhopp i thrillerfacket.

Pontén stod vidare för kostymerna i Sven-Ingvars Värmlands-western Under ditt parasoll (1968) där det bjöds både cowboyutstyrslar och cancankjolar. Samma år gör hon kostymerna till Fanny Hill (Mac Ahlberg, 1968). Även den en ganska avklädd historia även om Ponténs stil med svartvitt och överdimensionella puffärmar satte stilen.

Hennes ambition var alltid att genomföra varje kollektion med en speciell ny form, skärning och färgskala. Skapa kombinerbara plagg med rena linjer, men ofta med en överraskande föränderlig idé. Det skulle passa alla åldrar och figurtyper med ställbara midjor och generösa fickor.  Jag vill skapa kläder för människor som är unga i sinnet, har hon betonat många gånger.

1983 tilldelades hon Damernas världs prestigefyllda designpris Guldknappen. Och år 2003 belönades hon av kungen med Litteris et Artibus-medaljen. Året därpå ställdes delar av hennes kollektion ut på Nordiska museet i Stockholm för att fira att hon varit verksam som klädskapare och designer i 50 år. Det blev en färgsprakande föreställning som förlängdes ett halvår och för alltid manifesterade Pontén som en banbrytande kreatör i svensk modehistoria.

2008 erhöll Pontén KTHs Stora pris, för att hon outtröttligt vågat gå sin egen väg och skapat en stil som kännetecknas av rena linjer och överraskande kreativa uttryck. 2013 gjorde barnbarnet Clara Palmkrantz en dokumentär om sin farmor Gunilla. En kvinna med en personlighet som matchade hennes kläder. Kaxig, drastisk och humoristisk. Så sent som under Lidingö Konsthelg 2013 höll Pontén modevisning och ett urval av hennes mode-målningar visades.

Att skapa är att leva, har Pontén sagt många gånger. I början av 2018 bestämde hon sig för att lägga ner affärerna. Hennes passion för livet, kreativiteten och lekfullheten var hennes självklara motor hela livet. Hon sminkade sig som en ‘blådåre’, enligt henne själv, även att åldras skulle göras med stil. Hon gick bort mitt i det kreativa steget sommaren 2019 vid en ålder av nyss fyllda nittio år.

Louise Lagerström (2019)

Källor: Sommar SR1 2005, ponten.com, Svensk Damtidning 2019

Basic info

Main profession: Costume Designer
Born: 1929
Died: 2019
Active: 1958-1981

Filmography

Kostymdesign:
Fanny Hill (1968)
Under ditt parasoll (1968)
Träfracken (1966)
Käre John (1964)
Love As Love Can … (1964)
Kurragömma (1963)
En nolla för mycket (1962)
På en bänk i en park (1960)
Torget (1960)
Sängkammartjuven (1959)
Fröken April (1958)

Skådespelare:
Babels hus (1981)
Hon dansade en sommar (1951)
Motorkavaljerer (1950)
Ung och kär (1950)