Maja Hagerman är författare, journalist, historiker, och dokumentärfilmare. Och inte minst en av vår tids verkliga folkbildare, tillika hedersdoktor vid historisk-filosofiska institutionen vid Uppsala universitet sedan 2011.
Kanske kunde Hagerman, som stod på Dramatens scen i Klas Klättermus redan som sjuåring, blivit skådespelare. Nu blev det istället vetenskapsjournalistik och historia. Ett arbete om nya forskningsrön kring medeltiden för radions Vetandets värld på 80-talet svällde till ett enormt projekt, som resulterade i den populärhistoriska genombrottsboken Spåren av kungens män från 1996. En Augustprisvinnare i fackbokskategorin som beskrev bildandet av det kristna svenska riket, jordbrukets, pengarnas och skrivandets historia, och människors levnadsvillkor från vikingatid till medeltid.
Hagerman har beskrivit skrivandet som en livsstil. Och tiden som förläggare på Ordfront blev inte så lång då det egna författarskapet snart tog all tid. Sju böcker kring Sveriges förflutna har kommit ut sedan debuten. Bland annat Tusenårsresan, som även gick som dokumentärserie på SVT (1999). I miraklers tid – Bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor (Årets bok om svensk historia 2003) och Det rena landet – Om konsten att uppfinna sina förfäder (2006).
Ytterligare en Årets bok-utnämning gick till Hagermans Försvunnen värld, som handlar om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige (2011). Om hur arkeologer i grevens tid hann fingranska åtta mil mellan Uppsala och Tierp innan E4:an skulle ges en ny sträckning. Och Hagerman upprätthåller spänningen kring vårt förflutna i Trådarna i väven: På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige från 2019, där hon genom personlig spaning undersöker dragkampen kring vårt kulturarv och vem som definierar detta komplexa begrepp.
Hagerman har fördjupat sig i teman om Sveriges forntida landskapshistoria, arkeologi, medeltida kyrkor och riksbildning, om 1800-talets nationsmyter och om 1900-talets rasbiologi. En man som fascinerat henne särskilt är grundaren av Sveriges rasbiologiska institut, Herman Lundborg – läkaren som utvecklade metoder, exempelvis skallindex, för att mäta och vidare katalogisera de han ansåg vara högre, respektive lägre, stående raser.
Kring hans forskning handlar Hagermans egenhändigt skrivna och regisserade dokumentär Hur gör man för att rädda ett folk? (2014). Filmen tar upp en av vårt lands mörkaste kapitel. Hon fortsatte sedan att utforska detsamma i boken Käraste Herman: rasbiologen Herman Lundborgs gåta, från 2016, med ytterligare lager kring mannen som varnade för mänsklig degeneration, men ändå blev kär och fick barn med en kvinna av samisk börd.
Filmandet fanns i familjen, Hagermans far, Helge Hagerman var både skådespelare och regissör. Och redan under tidigt 90-tal gjorde Maja Hagerman kortfilmer. Givetvis med historiskt gäckande ämnen. Wendela vem var du? handlade om Sveriges första kvinnliga journalist Wendela Hebbe (1808-1899), som förutom att ensam ta hand om tre barn, skrev romaner, sagoböcker och socialreportage från Stockholms slum i den då radikala tidningen Aftonbladet. Samlaren Artur Hazelius och Skansen 100 år skildrade mannen som gav oss världens första och äldsta friluftsmuseum, medan Den keltiska gåtan från 2001 undersöker en europeisk kultur vars förbluffande historia genljuder i det fantasy-universum som filmer och spel fylls av idag. Otaliga informationsfilmer om lokala historiska företeelser i exempelvis Örebro, Vadstena och Helsingborg har Hagerman producerat.
Helt i linje med sitt initierade kunnande om medeltiden har Hagerman gjort en film om vårt mest berömda helgon i Heliga Birgitta 1303–1373 (2003). Om Birgittas liv i Sverige och i Rom, hennes roll i både kvinnornas och kyrkans historia. En mer doldis till helgon var Sankt Botvid, i vars fotspår Hagerman tillsammans med sin livskamrat Claes Gabrielsson följt i dokumentären Botvid och miraklerna från 2020. Ett porträtt av en person som gav namn åt Botkyrka kommun och vars grymma öde blev upphov till martyrstatus.
Att förmedla historia och kulturarv genom just filmmediet ligger Hagerman varmt om hjärtat, och som konstnärlig lektor i bildproduktion på Högskolan Dalarna, håller hon kurser i dokumentärens klassiska berättarformer. Hur den används på museer och inom kulturarvsturism, men också hur nya, inte minst tekniska grepp för gestaltning och dramaturgi, kan utveckla den. Hagerman beskriver i en föreläsning på Digikult 2018 att vår tillgång på film och bilder gör att vi nu kan ”se tiden” likt inga människor förr i historien.
Louise Lagerström (2021)
Källor: Sommar i P1 1997/2016, majahagerman.se, DN maj 2019
Basic info
Main profession: Director
Born: 1960
Active: 1990-
Filmography
Regi:
Botvid och miraklerna (2020)
Hur gör man för att rädda ett folk? (2014)
Heliga Birgitta 1303 – 1373 (2003)
Samlaren Artur Hazelius och Skansen 100 år (1990)
Wendela vem var du? (1990)
Manus:
Botvid och miraklerna (2020)
Hur gör man för att rädda ett folk? (2014)
Heliga Birgitta 1303 – 1373 (2003)
Samlaren Artur Hazelius och Skansen 100 år (1990)
Wendela vem var du? (1990)
Berättare:
Hur gör man för att rädda ett folk? (2014)
Published works
Minnesbrunnen: Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin (2022)
Trådarna i väven: På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige (2019)
Käraste Herman: rasbiologen Herman Lundborgs gåta, (2015)
Försvunnen värld (2011)
Det rena landet – Om konsten att uppfinna sina förfäder (2006)
I miraklers tid – Bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor (2003)
Tusenårsresan (1999)
Spåren av kungens män (1996)