När Malin B. Erikson berättar hur hon kom in i branschen som intimitetskoordinator befinner hon sig i södra Sverige medan jag befinner mig i Stockholm, intervjun sker därför digitalt. Erikson förklarar att hon i över två decennier arbetade med olika delar av världen som plattform, som scenkonstregissör och skådespelarpedagog. Med tiden insåg hon att hon bar på en osäkerhet inför att regissera och utbilda skådespelare i skapandet av en specifik och återkommande typ av scener – de som innehöll intimitet. Med rädsla för att pusha och tvinga skådespelarna till något som inte skulle kännas bra för dem beskriver Erikson att hon i stället tog ett steg tillbaka. Konsekvensen blev att improvisation ofta uppstod, något som i vissa fall kunde vara påfrestande för skådespelarna. Erikson menar att hon, i sin välvilja, inte klarade av att stötta dem i arbetet med scenerna. En insikt som ledde till att hon började utbilda sig inom just skapande av intimitet i scenproduktion.
Erikson berättar att hon tidigare, till största del, hade sitt sammanhang inom scenkonst, men när Coronapandemin kom blev arbetstillfällena allt färre. I stället blev uppdragen inom svensk film och tv desto fler. Hon äntrade branschen med ambitionen att använda sina nya kunskaper till att ge förståelse för vad samtycke i skapande av intimitet i rörlig bild egentligen innebär.
Det finns två sätt att se på inspelningar av sexscener, beskriver Erikson. Eftersom det är skaparna av en film som bestämmer hur historien om en karaktär ska berättas, menar hon att de egentligen inte alls behövs, det kan bli bra ändå.
– Jag har inget egenintresse i att visa intimitet på film, men när det nu görs behöver inspelningarna gå till på rätt sätt. Å andra sidan ser jag det som att sex är en del av livet, och om vi ska skildra karaktärernas inre kärna kanske vi måste visa just det.
I den inledande fasen av arbetet med en produktion läser Erikson alltid grundligt igenom manus. Hon berättar att hon bryter ned de scener som innehåller intimitet, delvis för att förstå meningen med att spela in dem. Ett centralt syfte får aldrig vara att skildra sex eller att visa nakna kroppar för att det säljer, menar hon. Erikson exemplifierar med en av de tv-serier hon arbetat med‚ Knutby (2021), som innehåller många scener av just intimitet. Hon menar att de berättigas av den fundamentala betydelse de har i själva narrativet, de skulle helt enkelt vara svåra att utesluta.
Det icke-förhandlingsbara samtycket
En av de fördomar Erikson möter är att hon som kvalificerad intimitetskoordinator arbetar med porr, en fördom som dock uteslutande kommer från folk utanför filmbranschen. I realiteten jobbar hon med att avsexualisera simulerat sex och samtidigt få det att se genuint ut. Dessutom, menar hon, är inte avsikten med scenerna att bygga på skådespelarnas personliga erfarenheter, utan att det snarare handlar om att skilja på vad som är privat och vad som är professionellt.
Fundamentet i Eriksons arbete är trygghet, hon tycker därför att en utomstående person alltid måste finnas med på inspelningar som innehåller intimitet. Hon pekar också på skillnaden mellan hennes roll och regissörens, där den senare har kontroll över en hel film och dess kvalitet. Bådas fokus ligger på att berätta en bra historia, men för Erikson är det centrala att förespråka skådespelarna. Vid inspelningar av scenerna ansvarar intimitetskoordinatorn för allt – riskbedömning, föra protokoll, individuella samtal med skådespelarna, koreografi, scenografi och skyddande intimitetsplagg. Uppgifter en regissör ofta varken har tid eller resurser till. Eriksons gedigna arbete leder till en lugn och rymlig arbetsmiljö, där kreativitet växer fram.
För att trygghet ska uppstå behövs tydlighet, påpekar hon. Det innebär att de intima scener som ska spelas in måste vara exakt definierade och skådespelarna redan från början informerade om vad de innehåller. Det är en av de parametrar som ingår i överenskommelsen om samtycke, men även att skådespelarna själva bestämmer vad som är okej att skådespela – och vad som inte är det. Något som också innefattar att alltid kunna ändra ett ja till ett nej. Erikson menar att detta är erkänt svårt eftersom skådespelare verkar i en osäker bransch. Utan fast anställning vet de sällan om de har fler jobb som väntar och kan därför vilja vara alla till lags. Det är viktigt för Erikson att skådespelarna inte ”går med på” att spela in en viss scen utan att de ska känna glädje inför att göra det. Hon fokuserar därför aktivt på att möjliggöra för skådespelarna att förmedla vad de upplever, vilket innebär att hon alltid behöver repetitionstid. Med en koreografi blir det möjligt att identifiera svårigheter i tid.
– Genom det sätt jag jobbar skapas dialog och vi kan därför prata om vad det är som specifikt känns jobbigt i en scen. Om det exempelvis är en kyss som känns obekväm att göra kan vi fundera över hur vi kan berätta samma historia fast på ett annat sätt, kanske att skådespelarnas blickar möts en stund och de nästan kysser varandra. Det kan till och med bli en bättre och mer magisk scen.
Kroppar, normer och stereotyper
Erikson vill i sitt arbete medvetet utmana stereotyper, normer och maktrelationer, men menar samtidigt att det ibland kan vara relevant att gå emot just dessa principer. Det primära fokuset måste alltid ligga på berättelsen och ska skildras ur karaktärens perspektiv. Hon tar serien Knutby som exempel.
– Kristi brud och Sindre går ned i ett badkar och vi valde att hon skulle vara helt naken medan han skulle ha badbyxor. Vi hade jättemycket diskussioner angående hur vi visar den kvinnliga kroppen i relation till den manliga och hur det skulle komma att mottas. Men vi kom fram till att Kristi brud i skildringen skulle gå därifrån om han var naken, det var verkligen karaktärsdrivet. Det var alltså inget som skedde av slentrian utan ibland får man ta beslut som man vet kan komma att tolkas fel.
Detta är en typ av dialog Erikson menar att hon alltid för med sina kollegor, och ett annat sätt att synliggöra stereotypa bilder kan vara att medvetet skildra dom på ett nytt sätt. Hon beskriver sedan stolt en av scenerna i serien Snabba Cash (2021) där den manliga karaktären håller om den kvinnliga, medan han är naken har hon kläder på sig – Erikson lyfter det som ett suggestivt sätt att utmana normer kring vilka kroppar som skildras hur.
#Metoo och intimitetskoordinatorns roll
När Erikson började arbeta som intimitetskoordinator mötte hon ett stort intresse från svensk media, samtidigt som intresset sakta också växte fram inom branschen. Hennes arbete blev delvis en symbol för ett konkret sätt att verka mot sexuella ofredanden, en reaktion som kan förstås i ljuset av metoo-rörelsen som fick fäste ett par år tidigare.
Journalisten Irena Pozar menar att metoo-rörelsen har mött en backlash. I sin bok Backlashen: metoo och revolutionen som stoppades (2022) argumenterar hon för att kvinnor återigen är rädda för att anmäla övergrepp. Pozar lyfter delvis film- och teaterbranschen. I en intervju menar en anonym skådespelerska att problemen består, medan intresset för kvinnornas utsagor har svalnat. Erikson beskriver liknande tendenser; hon menar att hon i sitt arbete återkommande får höra berättelser från skådespelerskor som har obehagliga erfarenheter av inspelningar innehållande nakenhet och skådespelad intimitet. Samtidigt är det inte enbart kvinnor som har dessa upplevelser och de historier hon får höra gör att hon inser betydelsen av sitt eget arbete. Dessutom tror hon att närvaron av en intimitetskoordinator kan påverka branschen i stort, att skådespelare själva finner styrka i att våga ställa krav på samtycke.
Okunskap är den primära orsaken till att problem uppstår vid inspelningar av intimitet, menar Erikson. Hon ser därför fram emot de nya riktlinjer som kommer ut i höst, vilka kommer fungera som vägledning för tv- och filmproduktioner där sex och intimitet ska skildras. Erikson har varit bollplank och sakkunnig i framtagningen av dessa och de innehåller beskrivningar av hur arbetet bör gå till, med början i auditions och kontraktskrivande till det rent konkreta jobbet med scenerna. Här ingår även rekommendationer för när produktioner förväntas ta in en intimitetskoordinator som kan säkerställa att arbetet utförs korrekt. För skådespelarnas välmående och trygghets skull efterfrågar Erikson även fler intimitetskoordinatorer i Sverige, med betoning på att de ska ha utbildning och vara kvalificerade.